Riksdagens justitieombudsman

Svenska Finlands folkting (nedan Folktinget) är en lagstadgad organisation, till vars uppgifter hör att främja en språklig jämlikhet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003). Folktinget vänder sig till er i syfte att lyfta fram vissa frågor av betydelse för Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga och finskspråkiga polisutbildning samt polisens skyldigheter att tillgodose språkliga rättigheter.

Omorganiseringen av Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga polisutbildning

Polisyrkeshögskolan i Tammerfors har som enda läroanstalt i landet en lagstadgad skyldighet att ordna polisutbildning, och dess undervisnings- och examensspråk är finska och svenska. Den finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningen följer samma läroplan. Högskolan ska genom sin utbildning tillgodose tillgången till poliser för landets behov, inklusive Åland. 

Polisyrkeshögskolan genomförde en organisationsreform 1.1.2024, som resulterade i en ny linje- och enhetsstruktur och en omorganisering av den svenskspråkiga utbildningen. Strukturreformen ledde till en splittring av den tidigare svenskspråkiga utbildningsenheten, eftersom lärarna har överförts till den finskspråkiga utbildningen. En del av lärarna arbetar även på finska, vilket leder till minskade lärarresurser inom den svenskspråkiga utbildningen.

Före 1.1.2024 hade en svenskspråkig tjänsteman i förmansställning till uppgift att ansvara för polisutbildningen. I och med reformen inrättades i stället en tjänst som koordinator för den svenskspråkiga polisutbildningen, till vars uppgifter inte hör att ansvara för utbildningen. I nuläget undervisar sju lärare huvudsakligen inom den svenskspråkiga polisutbildningen. Lärarna har finskspråkiga förmän, vilket i vissa fall försvårar den interna kommunikationen och samarbetet. Eftersom lärarna är få till antalet är de därtill i en sårbar situation om det sker förändringar i resurstilldelningen. Bristen på svenskspråkiga läromedel leder till behov av översättningar, vilket innebär en klar arbetsbelastning för de svenskspråkiga lärarna. Folktinget anser att splittringen av den svenskspråkiga utbildningsenheten försvårar möjligheterna att upprätthålla en likvärdig nivå på utbildningen på svenska och finska.

Som uppföljning av reformen besökte Folktingets representanter Polisyrkeshögskolan 5.6.2025. Vi träffade utbildnings- och forskningsdirektören, koordinatorn för den svenskspråkiga polisutbildningen samt lärare och elever inom den svenskspråkiga utbildningen. Lärarna informerade om hur strukturreformen har påverkat organiseringen av den svenskspråkiga utbildningen, och de var märkbart oroade över konsekvenserna av omorganiseringen av de orsaker som Folktinget anger ovan. Till följd av detta sände Folktinget en skrivelse till Polisstyrelsens och Polisyrkeshögskolans ledning samt för kännedom till inrikesministeriets kanslichef 1.10.2025 (bilaga 1).

Polisyrkeshögskolans rektor besvarade Folktingets skrivelse 30.10.2025 (bilaga 2). Rektorns slutsats var att den oro som Folktinget har lyft fram gällande den svenskspråkiga polisutbildningens ställning, resurser eller kvalitet  är obefogad, och att det inte finns behov av en särskild utredning om den svenskspråkiga utbildningen.

Folktinget hänvisar vidare till att Polisyrkeshögskolans placering på en finskspråkig ort förutsätter särskilda insatser med tanke på organiseringen av den svenskspråkiga polisutbildningen. En viktig förutsättning är att det finns en sammanhållen svenskspråkig utbildning och stabila strukturer som stöder utbildningen på lång sikt.

Folktinget framhåller därtill vikten av att det finns en svenskspråkig tjänsteman i förmansställning, som har mandat att ansvara för utbildningen och rätt att delta i planering och beslut av betydelse för utbildningen. Detta kan exempelvis gälla resursfrågor, inrättande av tjänster och övriga centrala ärenden som rör utbildningen. Avsaknaden av formellt ansvar och beslutanderätt leder till att organiseringen av den svenskspråkiga utbildningen är underordnad planeringen av den finskspråkiga utbildningen.

Enligt Folktinget är det av särskild betydelse att Polisyrkeshögskolan undersöker de svenskspråkiga lärarnas syn på sin arbetssituation och utifrån detta tar fasta på hur verksamheten bör utvecklas utan risk för påföljder. Folktinget ser det som angeläget att de svenskspråkiga lärarna ges möjlighet att framföra sina åsikter bland annat om behovet av en sammanhållen svenskspråkig utbildning, om behovet av en gemensam svenskspråkig förman, om möjligheterna att planera den egna undervisningen och om behovet av resurser för att åtgärda den uppenbara bristen på svenskspråkiga läromedel. De svenskspråkiga lärarnas boendesituation är även en faktor som bör vägas in i planeringen av undervisningen, eftersom lärarna är bosatta i Österbotten och i Nyland.

Med hänvisning till detta framhåller Folktinget att Polisyrkeshögskolans nuvarande verksamhetsmodell riskerar försvaga den svenskspråkiga polisutbildningen. Med tanke på utbildningens centrala betydelse för tillgången till svenskkunniga poliser i landet ber Folktinget justitieombudsmannen verka för att Polisyrkeshögskolan omprövar sitt beslut gällande organiseringen av den svenskspråkiga utbildningen, detta i syfte att säkerställa lärarnas arbetssituation och den svenskspråkiga polisutbildningen.

Den finskspråkiga polisutbildningen vid Polisyrkeshögskolan

Folktinget hänvisar vidare till den finskspråkiga polisutbildningen vid Polisyrkeshögskolan. Med tanke på att poliserna ska känna till och tillämpa språklagstiftningen i sin verksamhet är det angeläget att Polisyrkeshögskolans utbildning ger sådana kunskaper och färdigheter att poliserna kan tillgodose enskilda personers språkliga rättigheter. Högskolans undervisning i svenska, dess kvalitet och omfattning, har följaktligen en central betydelse för att finskspråkiga poliser ska kunna tillägna sig de färdigheter som krävs. Folktinget understryker att undervisning om språklagstiftningen bör vara en integrerad del av både den finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningen.

Finskspråkiga poliser upplever dock ofta att deras kunskaper i svenska inte räcker till för att de ska kunna kommunicera med svenskspråkiga personer. Polisyrkeshögskolan har utvärderat examensutbildningens genomslagskraft genom en enkät, som sändes till poliser som utexaminerades 2020−2023. Poliserna har bedömt hur väl de kunskaper och färdigheter de har fått genom utbildningen motsvarar kraven i det praktiska polisarbetet. Det framgår att poliser från den finskspråkiga utbildningen sex år i rad har svarat att deras förmåga att kommunicera med personer som talar svenska är på en lägre nivå än övriga färdigheter. (Poliisi (AMK) -tutkintokoulutuksen vaikuttavuus vuosina 2020−2023 valmistuneiden poliisien arvioimana. Poliisiammattikorkeakoulun katsauksia 40, 2025, s. 51, 128)

Polisernas bristfälliga kunskaper i svenska uppmärksammas också i Polisbarometern 2024, som syftar till att klarlägga allmänhetens uppfattningar om polisverksamheten och läget i fråga om den inre säkerheten. Enligt enkätsvaren har det uppstått problem vid möten mellan poliser och svenskspråkiga personer, som inte har kunnat använda sitt eget språk. Därtill har dessa personer upplevt att polisens bemötande har varit diskriminerande. (Polisbarometern 2024: Medborgarnas bedömningar av polisens verksamhet och Finlands inre säkerhet. Inrikesministeriets publikationer 2025:11, s. 72). Folktinget hänvisar till att Helsingfors förvaltningsdomstol har gett ett beslut 22.2.2024 om att Helsingfors polisinrättning har diskriminerat en minderårig på grund av språk (1062/2024).

Polisernas faktiska kunskaper i svenska är en viktig förutsättning för att de språkliga rättigheterna ska kunna tillgodoses i förundersökningen och åtalsprövningen. Om en svenskspråkig misstänkt inte har möjlighet att använda sitt eget språk, eller väljer att avstå från att använda svenska, kan detta leda till utmaningar även i ett senare skede av en domstolsprocess. I justitieministeriets publikation Projekt för utveckling av den svensk-språkiga servicen vid domstolarna har man bedömt vilka orsaker som leder till att en svenskspråkig misstänkt avstår från sina språkliga rättigheter. Polisens språkkunskaper och språkliga resurser hör till de orsaker som lyftes fram (2025:21, s. 15).

Folktinget önskar till följd av detta understryka att bristfälliga kunskaper i svenska kan leda till att polisen inte förverkligar svenskspråkiga personers språkliga rättigheter och rättsskydd, vilket riskerar förutsättningarna för en rättvis rättegång. Polisyrkeshögskolan har ett särskilt ansvar för att genom polisutbildningen främja tillgodoseendet av språkliga rättigheter och att motarbeta osakligt bemötande på språklig grund. Detta är en förutsättning för en faktisk jämlikhet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen och för att svenskspråkiga personers förtroende för polisen ska hållas på en hög nivå även framöver. 

Folktinget ber justitieombudsmannen fästa särskild uppmärksamhet vid dessa ställningstaganden, som syftar på att Polisyrkeshögskolan har skyldighet att genom utbildningen se till att poliserna får en faktisk beredskap att tillgodose språkliga rättigheter och bemöta finsk- och svenskspråkiga personer enligt lika grunder i landet. 

Helsingfors den 19 december 2025

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Henrik Wickström                       Christina Gestrin

ordförande                                  folktingssekreterare

Svenska Finlands folkting

Kristina Beijar

sakkunnig i förvaltningsärenden