Nåja. Riktigt så KAJ-munter ser situationen inte ut i det tvåspråkiga landets tvåspråkiga domstolar. Nästan tvärtom skulle man kunna säga.

Påståendet bekräftas av en nyligen utförd enkät om svenskan i domstolarna. Över 200 domstolsanställda svarade på enkäten som ingående belyste språksituationen i domstolsvardagen i 2020-talets Finland.

Det finns statistiska belägg på en tydlig minskning av brottmål helt eller delvis på svenska, men gällande andra ärenden finns ingen statistik att tillgå. En respondent svarade så här:

”Jag har en känsla av att utvecklingen har varit densamma i tviste­ och ansökningsärenden. Jag tror att detta åtminstone delvis beror på att sammanslagningen av domstolar särskilt i [vår region] har lett till en situation där det svenska språket närapå har försvunnit som levande arbets­ och processpråk vid de stora domstolarna. Till exempel vid […] tingsrätt var svenskan ett levande arbetsspråk i [ort] före sammanslagningen, eftersom en stor del av personalen hade svenska som modersmål eller talade åtminstone svenska flytande. Detta visste man också lokalt. De lokala biträdena var också starkt tvåspråkiga, liksom åklagarna och poliserna. På grund av sammanslagningarna har allt detta försvunnit i den s.k. stora grå massan. Med tanke på det praktiska tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna var sammanslagningarna av tingsrätterna alltså ett tydligt fel. Det kommer man inte i från. Om sammanslagningarna hade andra positiva effekter är en helt annan sak och ett tema för en annan undersökning.”

En tydlig signal som framkom i svaren var bristen på utbildning gällande språkfrågor. Det är oklart hur mycket och ingående fakulteten undervisar om språklagen för blivande jurister, men även vid anställningsförhållandets början skulle en kompetensstärkande grundkurs vara på sin plats för alla domstolsanställda. Språklagen är inte alls enkel att tyda och till exempel ett begrepp som processpråk kan oavsiktligt missförstås som något som berättigar till en enspråkig handläggning, vilket i sin tur kan leda till missförstånd och språklig orättvisa.

”Upplever du att du har fått tillräcklig utbildning eller introduktion i språklagen och de skyldigheter som den ålägger tvåspråkiga myndigheter?” (1–7) Av respondenterna svarade 44 % nej, 34 % ja och 22 % kunde inte säga.”

Svaren visade också att det inte fanns domstolsinterna anvisningar för hur språkfrågan skulle behandlas och när, hur och av vem parternas språkuppgifter ska kontrolleras. Språket verkade inte heller vara något man aktivt informerade de involverade om.

“Jag kommer inte ihåg att det skulle ske systematisk informering om rätten att använda sitt modersmål i domstol. Advokater skickar vanligen svar på finska trots att modersmålet är svenska och därefter återkommer man inte till språkfrågan.”

Allt det här tyder på att det inom domstolarna bland annat behöver ett utarbetat introduktionsprogram om språkfrågor, ett lättillgängligt stödmaterial för kundservice, vi behöver chefer som ger interna riktlinjer om hur det ska jobbas gällande språkfrågor och det behövs mycket annat, för att stärka rutinerna kring hur vi smidigt och naturligt arbetar på två språk.

Men vi behöver också att svenskspråkiga sköter sina ärenden på svenska, eller åtminstone är tydliga i hur de förhåller sig till språkfrågan. Det är helt okej att välja att använda finska, om man så önskar, eller att välja ett finskspråkigt rättegångsbiträde. Men underlätta gärna för domstolspersonalen med att vara tydlig med din avsikt och önskan, särskilt om ditt val skiljer sig från det språk som är befolkningsbokfört.

Inom domstolarna vill vi så gärna se dej nöjd, även om det kan bli tassigt ibland.

VH Nina Immonen
tingsdomare och visstidsförordnad specialsakkunnig vid Domstolsverket

Fakta om projekt för utveckling av svenskspråkig service vid domstolarna:

Justitieministeriet tillsatte för perioden 1.4.2024–31.3.2025 ett projekt för utveckling av den svenskspråkiga servicen vid domstolarna, som genomfördes i samarbete med Domstolsverket.

Som en del av projektet genomförde Domstolsverket en enkät bland tvåspråkiga domstolar. I enkäten utreddes i omfattande utsträckning utmaningar, önskemål, förslag på lösningar samt praxis i anslutning till genomförandet av de svenskspråkiga funktionerna vid tvåspråkiga domstolar. Med enkäten utreddes också bland annat respondenternas bedömningar av de faktorer som påverkar valet av handläggningsspråk i olika ärendegrupper, respondenternas uppskattningar av orsakerna till att man avstår från de språkliga rättigheterna samt observationer om tingsrättsreformens inverkan på den svenskspråkiga verksamheten.

Sammanfattning av svaren på enkäten som riktades till tvåspråkiga domstolar hittas på justitieministeriets webbsida Publikationer (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/166257).

Av Finlands 36 domstolar är 17 tvåspråkiga. Ålands tingsrätt och förvaltningsdomstol är enspråkigt svensk.