Polisöverdirektör
Ilkka Koskimäki
Polisstyrelsen

Rektor
Marko Laitinen
Polisyrkeshögskolan

Bästa mottagare,

Svenska Finlands folkting är en lagstadgad organisation, som har till uppgift att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003).

Folktinget har uppmärksammats på att Polisyrkeshögskolan har genomfört en organisationsreform 1.1.2024, som innebar förändringar i ledningsstrukturen och en omorganisering av den svenskspråkiga utbildningsenheten. Som uppföljning av detta besökte Folktingets representanter under ledning av folktingssekreterare Christina Gestrin och förvaltningsutskottets ordförande Mats Brandt Polisyrkeshögskolan 5.6.2025. Vi hade förmånen att träffa utbildnings- och forskningsdirektören Pasi Kemppainen, koordinatorn för den svenskspråkiga polisutbildningen Christian Romberg samt lärare inom den svenskspråkiga utbildningen. Dessa informerade bland annat om hur strukturförändringen har påverkat organiseringen av den svenskspråkiga utbildningen.

Folktinget hänvisar till att Polisyrkeshögskolan är den enda läroanstalten i landet som har en lagstadgad uppgift att ordna finskspråkig och svenskspråkig polisutbildning. Målsättningar enligt regeringsprogrammet är att den svenskspråkiga polisutbildningen tryggas och att polisens tjänster säkerställs på båda nationalspråken. Dessa målsättningar är i linje med språklagens 10 §, som anger att var och en i kontakter med statliga myndigheter har rätt att använda finska eller svenska. Enligt 23 § ska myndigheterna på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken (423/2003).

Folktinget hänvisar vidare till att Polisyrkeshögskolans finsk- och svenskspråkiga utbildning följer samma läroplan. En förutsättning för en tryggad polisutbildning på svenska är att organisationsstrukturen i så stor utsträckning som möjligt är uppdelad på språklig grund. Det är viktigt att den svenskspråkiga utbildningen tilldelas tillräckliga resurser, så att det finns reella möjligheter att upprätthålla den svenskspråkiga och finskspråkiga utbildningens kvalitet på samma höga nivå. Därtill är det av central betydelse att den tjänsteman som koordinerar den svenskspråkiga utbildningen ska ha mandat att delta i planering och beslut som gäller utbildningen.

Strukturförändringen har emellertid resulterat i en splittring av den svenskspråkiga utbildningsenheten i och med att lärarna har överförts till den finskspråkiga polisutbildningen. Enligt Folktingets uppfattning har detta försvårat möjligheterna att organisera och samordna den svenskspråkiga utbildningen, samtidigt som den nya organisationsstrukturen har fått konsekvenser även för personalens arbetssituation. En del av de svenskspråkiga lärarna undervisar efter omorganiseringen också på finska, vilket leder till minskade lärarresurser inom den svenskspråkiga utbildningen. Lärarna har i nuläget finskspråkiga förmän, vilket i vissa fall försvårar den interna kommunikationen och samarbetet. Det saknas därtill en samlad stödfunktion för de svenskspråkiga lärarna, trots att detta är en viktig utgångspunkt för planeringen av undervisningen.

Även om den svenskspråkiga polisutbildningen är lagstadgad saknar den tjänsteman som koordinerar utbildningen mandat att bereda och fatta beslut om resursfrågor, inrättande av tjänster och övriga centrala ärenden. Denna avsaknad av beslutanderätt leder till att organiseringen av den svenskspråkiga utbildningen är underordnad planeringen av den finskspråkiga utbildningen. Splittringen av den tidigare svenskspråkiga utbildningsenheten gör det följaktligen svårare att upprätthålla en likvärdig nivå på utbildningen i jämförelse med den finskspråkiga utbildningen.

Folktinget anser att en enhet för den svenskspråkiga polisutbildningen med en tjänsteman i förmansställning, som är ansvarig för utbildning och ekonomi, bör ses som det främsta alternativet när det gäller Polisyrkeshögskolans lagstadgade skyldighet att ordna svenskspråkig utbildning samt trygga utbildningens kvalitet och kontinuitet.

Folktinget lyfter vidare fram följande synpunkter och förslag:

• att Polisstyrelsen utreder och klarlägger det faktiska behovet av svenskkunniga poliser vid de tvåspråkiga polisinrättningarna och Ålands polismyndighet. Denna statistik är av central vikt bland annat för bedömningen av antalet studerande som antas till den svenskspråkiga utbildningen. Enligt regeringens målsättning uppgår antalet poliser till 8 000 före slutet av valperioden (2027). Hur påverkar detta antagningen till den svenskspråkiga utbildningen?

• att den svenskspråkiga polisutbildningen och dess verksamhetsstruktur ges större synlighet både i de styr- och strategidokument som gäller Polisyrkeshögskolan och i verksamheten överlag. Detta är av särskilt intresse, eftersom den svenskspråkiga liksom den finskspråkiga utbildningen är lagstadgad. Det är därför önskvärt att Polisyrkeshögskolan särskilt redogör för hur den svenskspråkiga utbildningen är organiserad, om strukturförändringens effekter och utmaningar samt om vilka åtgärder högskolan vidtar för att säkerställa en likvärdig utbildning på båda språken.

• att tillgången till utomstående föreläsare från det operativa fältet, så som de tvåspråkiga polisinrättningarna, tryggas. Polisyrkeshögskolans möjligheter att anlita utomstående föreläsare är begränsade, eftersom högskolan inte har rätt att utbetala föreläsningsarvoden till personal inom polisförvaltningen som föreläser på arbetstid.

• att tillgången på svenskspråkiga läromedel säkerställs inom polisutbildningen. En bristfällig tillgång på läromedel på undervisningsspråket leder till behov av översättningar, vilket innebär en klar arbetsbelastning för de svenskspråkiga lärarna.

• att förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön leder till ett ökat polissamarbete, särskilt med Sverige, vilket ökar behovet av svenskkunniga poliser. Hur beaktas detta i Polisyrkeshögskolans verksamhet?

Folktinget hänvisar vidare till Polisyrkeshögskolans arbete för likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet, och föreslår att högskolan fäster särskild vikt vid osakligt bemötande och språk som förbjuden diskrimineringsgrund. Enligt Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2021 finns det fortfarande utmaningar för polisen när det gäller förverkligandet av språkliga rättigheter. I Språkbarometern 2020 (justitieministeriets publikationer 2021:3) anges att många svenskspråkiga personer i tvåspråkiga kommuner har upplevt en negativ inställning hos polisen att ge service på svenska.

Folktinget föreslår slutligen att det utförs en särskild bedömning av vilka konsekvenser strukturförändringen inom Polisyrkeshögskolan har fått för organiseringen av den svenskspråkiga polisutbildningen, detta för att högskolan ska kunna säkerställa en lika högklassig polisutbildning på finska och svenska.

Helsingfors den 1 oktober 2025

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Henrik Wickström
folktingsordförande

Christina Gestrin
folktingssekreterare

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

För kännedom:
Kanslichef
Matti Sarasmaa
Inrikesministeriet