Undervisningsminister

Anders Adlercreutz

Bästa minister,

Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att träffa er och diskutera frågor med anknytning till svenska språkets ställning inom utbildningssektorn.

Folktinget önskar fästa ministeriets uppmärksamhet på följande frågor:

Återinförande av det andra inhemska språket i studentexamen

Docent Taina Juurakko-Paavola har på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet 2024 gjort en utredning om vilka konsekvenser slopandet av det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen 2005 haft för språkkunskaperna i Finland. Utredningen visade att särskilt kunskaperna i svenska försvagats på alla skolstadier i den finskspråkiga skolan.

Idag väljer endast en tredjedel av de studerande att avlägga provet i svenska jämfört med antalet studerande år 1997. För många högskolestuderande och i många högskolor har studierna i svenska blivit utmanande som en följd av de svaga kunskaperna. På högskolenivå ska studerande vid högskolor kunna uppvisa muntliga och skriftliga kunskaper i svenska på åtminstone kunskapsnivå B1.

För att stoppa den nedåtgående trenden behövs enligt Juurakko-Paavola framom punktinsatser omedelbart ett systematiskt, långsiktigt och kontinuerligt utvecklingsarbete på de olika skolstadierna.

Folktinget anser att det är viktigt att återinföra det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i studentexamen, för att snabbt öka motivationen för gymnasister att studera svenska/finska.

Underlätta möjligheten att avlägga språkexamen

Språkexamen som en del av universitetsstudierna

Enligt justitieministeriets utredning 2023 motsvarar andelen svenskspråkiga inom statsförvaltningen endast 3,7 procent av de anställda vilket inneburit att myndigheternas möjlighet att erbjuda service på svenska försvagats. Nationalspråksstrategin konstaterar att det finns en risk för att svenska språket håller på att försvinna som förvaltningsspråk.

I nationalspråksstrategin 2021 presenteras flera förslag på hur man kan förstärka användningen av svenskan inom den offentliga förvaltningen. Ett förslag i nationalspråksstrategin var att granska möjligheten att avlägga språkexamina som gäller utmärkta kunskaper i finska och svenska som en del av universitetsstudierna.

Att påvisa utmärkta kunskaper i samband med högskolestudier skulle minska på belastningen på allmänna språkexamina samt sporra studeranden att redan under studietiden fördjupa sina språkkunskaper i det andra inhemska språket.

Folktinget anser att en tvåspråkig högskoleexamen vid ett tvåspråkigt universitet bör ge behörighet som motsvarar utmärkta kunskaper i båda nationalspråken inom den offentliga sektorn. Helsingfors universitet erbjuder idag möjligheten för studerande vid en del av fakulteterna att avlägga en tvåspråkig magisterexamen men i nuläget godkänns den inte som intyg för utmärkta kunskaper i det andra inhemska språket inom den offentliga sektorn.

I regeringsprogrammet ingår en skrivelse om att granska möjligheten att avlägga en examen som visar utmärkta kunskaper i finska och svenska som en del av universitetsstudierna. Har denna granskning förverkligats?

Ny lagstiftning om språkexamina

Folktinget har förhållit sig positiv till lagförslaget om att skapa ett system som ger en smidigare och snabbare examensprocess för att avlägga allmänna språkexamina eller allmänna språkexamina som delprov och som förbättrar utbudet och kvaliteten på språkexamina i de båda inhemska språken.

Folktinget har understött lagförslaget enligt vilket examenstillfällen erbjuds i en omfattning som är tillräcklig med beaktande av de regionala behoven samt att examenstillfällen ordnas tillräckligt ofta. För tillfället är situationen inte acceptabel, eftersom språkexamenstillfällena ordnas alltför sällan och grupperna är för små, vilket innebär att unga personer som önskar söka en tjänst inom statsförvaltningen inte alltid hinner avlägga sin språkexamen före ansökningstiden går ut.

Folktinget förutsätter att resurserna för språkproven ökar så att de som förutsätts avlägga ett språkprov på grund av arbete, arbetsmarknadsstödets språktillägg, permanent uppehållstillstånd eller andra orsaker som lagstiftningen kräver, inom en rimlig tid både får avlägga provet och får provet bedömt. Tiden för att få svar på ett avlagt språkprov som krävs för en statlig tjänst får inte förlängas jämfört med nuläget för språkexamina för statsförvaltningen, eftersom det kan innebära att man går miste om möjligheten att ansöka om den lediganslagna tjänsten.

Utredning om tillgången till behöriga ämneslärare

Tillgången till behöriga lärare på olika nivåer och inom olika kategorier är avgörande för att trygga en kvalitativ utbildning på svenska i Finland.

När nationella utredningar inom utbildningssektorn görs, utreder och analyserar man inte separat läget för den svenskspråkiga utbildningen vilket gör det utmanande att prognostisera behovet av lärare inom olika ämnen, på olika utbildningsnivåer och i olika regioner. För att kunna göra prognoser om det framtida lärarbehovet och säkra tillgången till behöriga lärare på svenska behövs en samlad bild över nuläget.

Gun Oker-Blom lyfte ämneslärarproblematiken i sin särdragsrapport. Hon föreslog att undervisnings- och kulturministeriet ger Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU, i uppdrag att utvärdera och analysera det svenskspråkiga lärarbehovet på olika stadier i Svenskfinland.

Folktinget har kontaktat NCU som meddelat att utvärderingsplanen 2028–2031 förbereds. NCU välkomnar välmotiverade förslag på utvärderingsprojekt och betonar att en utredning kräver finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet.

Folktinget fäster Undervisnings- och kulturministeriets uppmärksamhet vid behovet av att göra en utredning om ämneslärarbehovet i Svenskfinland, inklusive åtgärdsförslag. En utredning/utvärdering av ämneslärarsituationen upptas i NCU:s utvärderingsprogram för åren 2028–2031.

Lärresurser på svenska

Tillgången till lärresurser på svenska har märkbart förbättrats under denna regeringsperiod. Magmas rapport ”En inblick i läromedelsproduktionen på svenska för grundskolan och gymnasiet” visar ändå att det ännu finns brister att åtgärda.

Inom den grundläggande utbildningen är situationen för dem som har rätt till stöd för lärande och skolgång (minoritet inom minoriteten) svårast. I gymnasieutbildningen saknas lärresurser för till exempel lärokursen svenska som andraspråk och litteratur samt i de konst- och färdighetsämnen som ingår i studentproven från och med hösten 2029. Inom yrkesutbildningen saknas lärresurser inom de flesta yrkesinriktade examensdelar, de gemensamma examensdelarna har delvis åtgärdats med hjälp av extern finansiering.

Folktinget anser att det behövs en kontinuerlig finansiering, som sträcker sig över regeringsperioderna, för att trygga tillgången till läromedel på svenska. Förutom de brister som Magmas utredning pekar på innebär också läroplansreformer att lärresurserna bör uppdateras och/eller förnyas.

Det finns ämnen som helt saknar svenskspråkiga lärresurser, vilket beror på att det inte finns ett kommersiellt intresse att producera lärresurser för små målgrupper. Samtidigt finns det ämnen som har flera serier att välja bland.

Folktinget föreslår att UKM utreder hur statliga anslag kan styras på ett sätt som uppmuntrar produktionen av lärresurser för de ämnen där lärresurser saknas. Tillgången till lärresurser är en jämlikhetsfråga både för elever/studerande och lärare.

Bevara den fria bildningens uppgift att erbjuda integrationsutbildning

Enligt regeringsprogrammet ska man säkerställa att integration är möjlig på båda inhemska språken. Målet är att 5 – 10 procent ska integreras på svenska. I Nationalspråksstrategin betonas att utbudet av den svenskspråkiga integrationsutbildningen bör ökas så att den utgör ett reellt alternativ och att antalet personer som integreras på svenska ska öka så att de proportionellt sett minst motsvarar de svenskspråkigas andel av befolkningen i en kommun.

Regeringen har reserverat 2,5 miljoner euro för utvecklingen av integrationsutbildningen inom fria bildningen under pågående regeringsperiod. I regeringens proposition om att reformera integrationstjänsterna föreslås att det lagstadgade uppdraget att ordna integrationsutbildning fråntas den fria bildningens läroanstalter.

De flesta som integreras på svenska integreras via de frivilliga studierna inom den fria bildningen. I framtiden skulle det enligt förslaget inte vara möjligt för personer som får integrationsstöd att delta i en integrationsutbildning som frivilliga studier, vilket också utesluter personerna från övriga språkutbildningar.

Den fria bildningens betydelse för integrationsutbildning på svenska har varit avgörande eftersom det tidigare varit utmanande att få lönsamhet i upphandlad integrationsutbildning.  Om regeringspropositionen genomförs och stödet till fria bildningens integrationsutbildning avskaffas, finns risk för att den upphandlade arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen på svenska i framtiden endast sker online vilket inte lämpar sig för alla personer. Med tanke på att integrationsstödet till kommunerna samtidigt minskar med 30 miljoner, är utsikterna för integrationsutbildningen på svenska svaga.

Folktinget anser att det vore viktigt att en del av den fria bildningens finansiering för målgruppen (moment 29.10.31) kvarstår och att en kompletterande språk- och samhällsutbildning införs som uppdrag i lagen om fritt bildningsarbete och utbildningen inom grundläggande litteracitet. Åldersgränsen (30 år) för att delta med integrationsstöd i grundläggande utbildning för vuxna bör avskaffas.

Helsingfors universitet S2-utbildning är viktig för den svenska integrationsstigen

Hösten 2023 startade den pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet med externt stöd en utbildning om undervisning i svenska som andra språk. S2-utbildningen vid Helsingfors universitet är en helhet som bestått av sex kurser riktade till både nuvarande pedagogikstuderande och personer som vill fortbilda sig. Målet med utbildningen är att ge lärarna fördjupad kunskap om undervisningen av barn med utländsk bakgrund och att främja integration på svenska.

Kurshelheten vid Helsingfors universitet ska ge pedagogerna en fördjupad kunskap i vad språklig mångfald i ett flerspråkigt samhälle innebär och bredda förståelsen för utbildningspolitik, integrationsfrågor och integrationsregelverk.

Enligt uppgifter från Helsingfors universitet räcker den externa projektfinansieringen för S2-satsningen till slutet av augusti 2026. Under 2026–2030 har Helsingfors universitet planer på tre valbara kurser med tematiken svenska som andraspråk (sammanlagt 15 sp). Dessa ordnas i mån av möjlighet, dvs. om resurserna räcker efter att den obligatoriska undervisningen är säkerställd.   

Folktinget ser det som ytterst viktigt att utbildningen av S2- lärare fortsätter och att utbildningen ges en kontinuerlig finansiering. Att slopa utbildningen av lärare som kan undervisa i svenska som andra språk främjar inte integrationen på svenska och försätter den svenska skolan i en sämre position än den finska. Regeringens mål är att öka andelen personer som integreras på svenska. För att det ska ske måste integrationsstigen vara lika kvalitativ på svenska som på finska.

Helsingfors, den 13 februari 2026

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Henrik Wickström                                              Jacob Storbjörk

folktingsordförande                                           ordförande för Folktingets utbildningsutskott

Christina Gestrin                                      Camilla Grundström

folktingssekreterare                                           biträdande folktingssekreterare