För att svenskan i Finland ska må bra, krävs det bättre kunskaper i finska.

27.02.2020 kl. 12:23
Folktingets ordförande Sandra Bergqvist skriver i Folktingsbrevet om behovet av bättre kunskaper i finska.

För någon vecka sedan kunde vi i nyheterna läsa att finlandssvenskar inte lär sig tillräcklig finska i skolan. Många elever uppfattar undervisningen vara alldeles för grammatiktung och att den muntliga övningen haltar efter.

Upplever dagens elever att de inte har tillräckliga kunskaper i finska för att i framtiden kunna bo och jobba i Finland så kommer steget att flytta till Sverige inte att kännas så stort. Då kommer vi i ännu högre grad att få uppleva finlandssvensk braindrain – en trend vi inte har råd med.

Kunskapsnivån i finska varierar regionalt men även inom regionerna beroende på hur mycket individen kommer i kontakt med den andra språkgruppen. Det är klart lättare att lära sig finska på de områden där man hör finska i vardagen. Då är säkert motivationen till att även lära sig grammatiken bakom språket högre, än om man väldigt sällan hör språket någon annanstans än på finskatimmarna.

Man talar ofta om den finlandssvenska gemenskapen, men fortsätter skillnaderna i finskakunskaperna att öka finns det en risk för segregering mellan finlandssvenskarna – mellan de enspråkiga finlandssvenskarna och de tvåspråkiga finlandssvenskarna. Det här är en fråga som vi behöver fästa mer uppmärksamhet vid. Samtidigt som vår uppgift är att värna om det svenska språket är det även viktigt att se över finlandssvenskarnas förutsättningar att bo och leva i vårt land. I det här fallet är det viktigt att satsa på finskan. Behärskar man inte finskan tillräckligt bra kan det hämma både yrkesval och karriär. Något som på sikt kan vara till skada för landets tvåspråkighet.

Det är bra att det fortsättningsvis går att leva på svenska i Finland, men något känns fel om ungdomar väljer att tala engelska istället för det andra inhemska språket då möten mellan språkgrupperna sker. Det är inte enbart språkklimatet och uppfattningen om det andra inhemska som då lider, utan även kunskapen om det egna landets kultur.

Det här leder mig till frågan: Vad gör vi fel?

Det här en fråga vi måste ställa oss själva. Vi har bra lärare i det här landet men behöver vi se på språkundervisning ur en annan synvinkel? Hur gör man finsk och finlandssvensk populärkultur mer attraktiv och lättillgänglig för båda språkgrupper?  Hur kan vi skapa mer gemenskap i språkdebatten?

I regeringsprogrammet står det att ”det så snabbt som möjligt ska utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket”. Här ser jag nationalspråksstrategin som verkligt viktig. Det är just konkreta mål, arbetssätt och metoder som nationalspråksstrategin ska lyfta upp för att landets tvåspråkighet ska kunna utvecklas och må bra.

Folktinget kommer naturligtvis att lyfta fram våra olika regioners språkliga behov och vardag i utvecklandet av den nya nationalspråksstrategin.

Paradoxalt nog kan man säga: För att svenskan i Finland ska må bra, krävs det bättre kunskaper i finska.

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250