Till republikens president
Svenska Finlands folkting är en lagstadgad intressebevakningsorganisation för det svenska språket och den svenskspråkiga befolkningen i Finland. I sin verksamhet deltar Folktinget i lagberedningsarbetet och ger utlåtanden till olika myndigheter i frågor som har verkningar för den svenskspråkiga befolkningen. Folktinget fungerar tvärpolitiskt, vilket innebär att alla riksdagspartier med svenskspråkig verksamhet är med i Folktinget.
Svenska Finlands folkting vänder sig nu till republikens president i ett ärende av yttersta vikt.
Bevarandet av Finlands två officiella nationalspråk som levande och livskraftiga är en central angelägenhet för hela nationen. För att en levande tvåspråkighet ska kunna existera i samhället, krävs också att båda nationalspråken fungerar sida vid sida i förvaltning och myndighetsutövning.
Folktinget har, i sin verksamhet de senaste åren, erfarit att myndigheternas attityd till den tvåspråkiga servicen i många fall tyvärr brister. Folktinget betonar att det krävs ett aktivt, målmedvetet och kontinuerligt arbete från myndigheternas sida för att språklagens bestämmelser ska kunna uppfyllas i praktiken.
Statsmaktens roll är att se till att myndigheterna ges tillräckliga redskap och resurser för att klara av detta.
Folktinget upplever också att statsmakten inte fäster tillräcklig vikt vid de grundlagstryggade språkliga rättigheterna i samband med olika strukturreformer inom förvaltningen. Detta innebär att myndigheterna vanligtvis fokuserar på att förenhetliga områdesindelningen, medan de oftast inte fäster vikt vid åtgärder som kan säkerställa en stabil språklig situation i landet.
Inom många reformprojekt används förvaltningsekonomiska skäl som argument framför skyldigheten att säkerställa de språkliga grundrättigheterna.
Folktinget betonar att det inte är ändamålsenligt att splittra områden med en stor svenskspråkig befolkning, eftersom det i praktiken är betydligt svårare att ordna myndighetsservice på svenska inom verksamhetsområden där den svenskspråkiga befolkningen utgör en liten del av invånarna. Folktinget konstaterar att sådana
strukturförändringar får allvarliga konsekvenser för myndigheternas möjligheter att tillgodose de språkliga rättigheterna i framtiden. De strukturreformer som resulterar i att verksamheten vid domstolar och andra statliga myndigheter med svenska som majoritetsspråk läggs ner är därför inte acceptabla ur svenskspråkig synvinkel.
Exempel på sådana strukturreformer är att Pargas tingsrätt sammanslås med Åbo tingsrätt 1.1.2010 så att det istället inrättades en sk. språkavdelning inom den sammanslagna tingsrätten. De fem polismyndigheterna med svenska som majoritetsspråk i landet ersattes 1.1.2009 av fyra regionala svenskspråkiga enheter utan definierade befogenheter inom polismyndigheter med finska som majoritetsspråk. Raseborgs magistrat och magistraten i Åboland sammanslås sannolikt med Esbo magistrat respektive magistraten i Åboregionen under år 2009 och ersätts möjligen endast av verksamhetsenheter.
Utöver detta revideras också statens regionförvaltning (ALKU-projektet). Det innebär att sex tvåspråkiga myndigheter inom statens regionförvaltning omorganiseras så att verksamheten koncentreras till två regionförvaltningsmyndigheter före år 2010. Det är viktigt att statsmakten inser att de beslut som fattas om bland annat den regionala indelningen kan ha avgörande betydelse för hur den svenska servicen organiseras i framtiden. Folktinget upplever att den språkliga konsekvensbedömningen hittills i projektet varit bristfällig, trots att gällande regeringsprogram stipulerar att språkliga konsekvensbedömningar ska genomföras vid större statliga reformprojekt och trots att justitieministeriet publicerat detaljerade anvisningar för hur dessa språkkonsekvensbedömningar ska genomföras.
Folktinget har också i en skrivelse (30.5.2008) till justitieministeriets arbetsgrupp Grundlagen 2008 konstaterat att språkliga rättigheter är en grundlagstryggad rättighet, medan administrativa gränser inte är det. Folktinget framhåller i skrivelsen att det därför inte bör finnas någon tvekan om att den språkliga jämlikhetsprincipen i grundlagens 122 § 1 mom. ska ges prioritet i de beslut som gäller ändringar i administrativa indelningar.
Språkomgivningen förändras kontinuerligt. Internationalisering, kommersialisering och flyttrörelser är alla företeelser som enskilt och tillsammans påverkar och förändrar vår vardag, även vår språkliga vardag. För att svara på de utmaningar som tvåspråkigheten i Finland står inför, krävs också nya och framsynta lösningar.
Folktinget upplever att svenskan i Finland behöver ett starkare stöd från statsmaktens sida.
Tvåspråkigheten behöver mer uppmärksamhet och den svenskspråkiga befolkningsgruppen klarar inte ensamma av att vidmakthålla en fungerande tvåspråkighet. Opinionsbildning till förmån för tvåspråkigheten är nödvändig för att trygga en fungerande vardag på finska och svenska på lång sikt.
Folktinget efterlyser ett sektoröverskridande utvecklingsprogram för det tvåspråkiga Finland.
Utvecklingsprogrammet bör ta fasta på frågor som förvaltningens roll som serviceproducent och arbetsgivare i ur ett långsiktigt tvåspråkighetsperspektiv, att genom satsningar på utbildning ge landets språkgrupper en positiv bild av varandra och en bättre kunskap i varandras språk. Programmet bör också betrakta frågor om påverkningsmöjligheter, demografisk utveckling och bevarandet av levande språkmiljöer ur ett språk och kulturbärande perspektiv. Detta eftersom en servicebetonad eller juridisk infallsvinkel inte täcker hela den verklighet som medborgarna lever i. Utvecklingsprogrammet bör även ta fasta på de åtgärdsförslag och förslag till förbättringar som framförs i statsrådets rapport till riksdagen över tillämpningen av språklagen. Programmet inkluderar också internationella jämförelser från andra två- eller flerspråkiga länder, exempelvis Kanada.
Folktinget framför en önskan om att Republikens president kunde initiera förverkligandet av ett dylikt utvecklingsprogram för tvåspråkigheten.
Helsingfors 24 februari 2009
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Ulla-Maj Wideroos
Ordförande
Richar Sjölund
Vice ordförande
Stefan Svenfors
Folktingssekreterare
Viveca Lahti
Bitr. folktingssekreterare