Till:
Kanslichef Erkki Virtanen
Arbets- och näringsministeriet,
PB 32, 00023 STATSRÅDET
För kännedom:
- Avdelningschefen för sysselsättning och företagande Tuija Oivo
- Understatssekreteraren med ansvar för koncernstyrning Kalle J. Korhonen
Helsingfors 27.5.2009
Ärende: bristfällig service på svenska till företag vid koncernenheter under arbets- och
näringsministeriet
Svenska Finlands folkting (nedan Folktinget), är en lagstadgad (1331/2003) intressebevakningsorganisation för det svenska språket och den svenskspråkiga befolkningen i Finland. I sin verksamhet deltar Folktinget i lagberedningsarbetet och ger utlåtanden till olika myndigheter i frågor som har verkningar för den svenskspråkiga befolkningen. Folktinget blir också ofta kontaktat av enskilda medborgare och får in anmälningar om frågor, där medborgarna upplever att deras språkliga rättigheter inte har uppfyllts eller att myndigheternas språkliga service varit bristfällig. Även kommuner, företag och organisationer kontaktar Folktinget i motsvarande ärenden.
I maj 2009 blev Folktinget kontaktat av tre näringslivs- och utvecklingsbolag i Österbotten angående den service som ges till företagen av olika statliga aktörer, på svenska. Bolagen Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK, som representerar 17 kommuner i Österbotten (varav en stor del är antingen enspråkigt svenska eller tvåspråkiga) och därmed betjänar företagen i dessa kommuner, har i sin verksamhet lagt märke till brister i bl.a. ansöknings- och projektblanketter för företag samt anvisningar och rådgivning gällande dessa, som helt eller delvis saknas på svenska.
Även Österbottens handelskammare, som verkar i Mellersta Österbottens och Österbottens kustregion och har över 1000 medlemmar varav hälften är svenskspråkiga, samt Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy i Närpes, har ställt sig bakom denna skrivelse.
Bolagen ger här under exempel på de mest påfallande och brådskande bristerna gällande servicen och kundrådgivningen på svenska till företagen. De uppdagade bristerna gäller Tekes, Österbottens TE-central och Finnvera, som alla lyder under arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde. Speciellt det nationella stöd som staten via Tekes riktar till företagen har en helt avgörande betydelse för företagens utveckling och konkurrenskraft. Alla nämnda instanser är statsägda eller -finansierade, vilket entydigt innebär att språklagens (423/2003) bestämmelser om service på svenska tillämpas på dem. Ansvaret för att enheterna sköter servicen på svenska enligt språklagen ligger på dessas ledning, men i sista hand är det arbets- och näringsministeriet som har ansvar för att språklagen följs i koncernbolagen och -enheterna.
Exempel på avsaknad av svenskt material eller bristfällig svensk service till företagen:
Tekes (statsstöd för företagsverksamhet):
- Ansökningshandlingar (blankett och anvisningar) för företagsstöd finns enbart på finska (”rahoitushakemus” – en klick på den elektroniska ansökningsblanketten går till den helt finskspråkiga blankettsidan)
- Blanketter och anvisningar för projektrapportering (en betydande del av dessa finns enbart på finska)
Österbottens TE-central, företagsavdelningen:
- Företagens indikatorblankett finns inte på svenska (vid stödansökan måste alltså den finska blanketten användas)
Finnvera:
- Elektroniska ansökningsblanketter (Finnveras Onlinetjänst, bl.a. ansökan om mikrofinansiering?)
Därtill på arbets- och näringsministeriets eget verksamhetsområde:
- Projektprogrammet EURA som upprätthålls av TEM och används av alla projektägare är helt enspråkigt finskt. Här tycks det inte vara fråga om en försening, eftersom redan halva programperioden har gått.
Folktinget vill med hänvisning till språklagen (423/2003) poängtera att det är statliga och kommunala myndigheters skyldighet att förverkliga de språkliga rättigheterna. Enligt 23 § ska myndigheterna i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. En tvåspråkig myndighet ska betjäna allmänheten på finska och svenska, och ska både i sin service och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken. Vidare sägs att när en myndighet tar kontakt med enskilda individer eller juridiska personer ska myndigheten använda deras eget språk. Språklagen stadgar också att företag, föreningar och andra juridiska personer har rätt att använda sitt protokollspråk, finska eller svenska, i kontakten med myndigheterna (11 §).
Eftersom servicen till företagen som vi i detta brev hänvisar till gäller anvisningar och ansökningar om statliga understöd, är avsaknaden av svensk information och blanketter på svenska särskilt alarmerande. Företagen upplever ofta ansökningarna som komplicerade och byråkratiska i sig, man måste bl.a. behärska en krånglig terminologi, och därför är det särskilt viktigt att företagen som verkar på svenska får informationen på sitt modersmål. Ifall systemet medför att de svenskspråkiga företagen och företagarna har svårt att tolka de finskspråkiga anvisningarna eller inte kan fylla i ansökningarna rätt, försätts de i värsta fall i en sämre ställning också rent ekonomiskt, än motsvarande finskspråkiga företag.
Folktinget understryker att all basinformation från tvåspråkiga kommunala och statliga myndigheter till allmänheten bör finnas både på finska och svenska, speciellt gäller detta blanketter och anvisningar, centrala publikationer och informationen på webbplatser. Myndigheterna ska också enligt språklagen i både sina skriftliga och muntliga kontakter använda mottagarens, dvs. kundens, språk. Folktinget noterar att webbportalen Suomi.fi används av många statliga och kommunala
organisationer för deras officiella blanketter, och betonar att alla dessa bör översättas också till svenska. Det här gäller naturligtvis alla myndigheter, som själva ansvarar för sitt material på portalen, men det bör noteras att flera av koncernenheterna på arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde hör till dessa.
Folktinget och de fem aktörerna inom österbottniskt näringsliv önskar att arbets- och näringsministeriets ledning tar upp den bristfälliga svenska servicen till företagen med nämnda organisationer. Eftersom dessa bara är exempel på brister som aktörerna stött på, och det troligen finns motsvarande problem också annanstans – både i andra regioner och i andra koncernenheters verksamhet – vore det samtidigt önskvärt att arbets- och näringsministeriet gör en mera helhetsmässig kartläggning över alla sina koncernenheter och deras verksamhet på svenska, för eventuella åtgärder.
Vi emotser arbets- och näringsministeriets svar för att kunna informera Folktingets samarbetsparter om de eventuella åtgärder som vidtagits.
Bästa samarbetshälsningar,
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Stefan Svenfors, Peggy Heikkinen,
folktingssekreterare språkskyddssekreterare
Kontaktuppgifter till de aktörer som kontaktat Folktinget i ärendet:
VD Niclas Dahl
Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia
Skolgatan 23, 68600 Jakobstad
niclas.dahl@concordia.jakobstad.fi
VD Pekka Haapanen
VASEK Vasaregionens Utveckling Ab,
Nedre torget, 65100 Vasa
pekka.haapanen@vasek.fi
VD Jonne Sandberg
KOSEK Karlebynejdens Utveckling Ab
Ristrandsgatan 1
67100 Karleby
jonne.sandberg@kosek.fi
VD Bengt Jansson
Österbottens handelskammare
Runebergsgatan 11, 68600 Jakobstad
bengt.jansson@chamber.fi
VD Håkan Westermark
Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy
Närpesvägen 2, 64200 Närpes
hakan@dynamohouse.fi