Generaldirektör
Esa Vesterbacka
Brottspåföljdsmyndigheten
Svenska Finlands folkting vänder sig till er för att lyfta fram de svenskspråkiga fångarnas situation i landets fängelser. Folktinget arbetar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (1331/2003) för en språklig jämställdhet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen.
Folktinget har fäst uppmärksamhet vid svenskspråkiga fångars situation flera gånger inom sin verksamhet. Folktinget antog en motion om fångvård på svenska vid sin session år 2005, och till följd av denna uppvaktade Folktinget Brottspåföljdsverket i juni 2005. Därefter har Folktinget antagit en motion med fokusering på unga kriminella svenskspråkiga fångar vid sin session år 2009.
Folktinget konstaterar att grundlagen fastställer principen om landets nationalspråk, finska och svenska, samt de grundläggande språkliga rättigheterna och skyldigheterna. Dessa bestämmelser preciseras närmast i språklagen. Inom fångvården innebär detta att fångarna har lagenlig rätt att använda finska eller svenska i kontakt med fängelsets personal. Personalen ska självmant se till att fångarnas språkliga rättigheter säkerställs i praktiken. Svenskspråkiga fångar har rätt att få muntlig och skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter på svenska. Lagar, förordningar, föreskrifter och fängelsets ordningsstadga ska finnas tillgängliga på svenska i fängelserna. Dessutom har svenskspråkiga fångar rätt att få exempelvis beslut om disciplinärstraff, om permission och om ansökan om familjeträff på sitt eget språk.
Enligt fängelselagen får fångar inte utan godtagbar orsak särbehandlas på grund av språk. Därtill är fångens modersmål en omständighet som ska beaktas när fängelsets placeringsenhet fattar beslut om i vilket fängelse fången placeras.
Justitieministeriet har genom förordning fastställt vilka fängelser och hälsovårdsenheter som har tvåspråkiga avdelningar. Dessa finns i Vasa, Åbo, Aura och i Helsingfors. Avsikten med de tvåspråkiga avdelningarna är att fängelserna i sin verksamhet ska kunna trygga både finsk- och svenskspråkiga fångars rättsskydd i enlighet med språklagen. Enligt statsrådets förordning är behörighetsvillkoret för tjänstemän som arbetar i en tvåspråkig enhet goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska eller svenska. När tjänster tillsätts ska myndigheterna ta hänsyn till att de tjänsteuppdrag som förutsätter användning av finska och svenska kan fördelas så att uppdragen utförs av personer som behärskar språket i fråga.
Enligt Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2006 tillgodoses de språkliga rättigheterna emellertid inte alltid för svenskspråkiga fångars del. En orsak till detta är att antalet fångar med svenska som eget språk är litet.
Folktinget konstaterar att svenskspråkiga fångar kommer bl.a. från landskapet Åland och Sverige. Språksvårigheter mellan fångar och fängelsepersonal kan leda till att fångarna känner sig isolerade. Fångarna kanske inte förstår de instruktioner eller regler som gäller dem, vilket kan resultera i att svenskspråkiga fångar omedvetet bryter mot fängelsets regler och betraktas som besvärliga. En allvarlig fråga är också huruvida det förekommer attitydproblem gentemot fångar som inte behärskar finska i fängelserna.
Folktinget hänvisar till att en fånge som anländer till straffanstalten utan dröjsmål ska få uppgifter om förhållandena i anstalten samt om fångarnas rättigheter och skyldigheter. En svenskspråkig fånge har således rätt att få dessa uppgifter på sitt eget språk. Folktinget understryker också det viktiga i att fängelset beaktar svenskspråkiga fångars utbildningsbehov, så att fångarna har möjlighet att välja utbildning på svenska. Det är vidare av ytterst stor vikt att fängelset erbjuder svenskspråkiga fångar psykologisk rådgivning, stöd och vård på sitt eget språk. En utsatt grupp utgörs av unga kriminella missbrukare, och Folktinget frågar sig vilka möjligheter det finns att omvandla ovillkorliga straff för svenskspråkiga missbrukare till vistelse på rehabiliteringshem, som erbjuder vård på svenska.
Svenska Finlands folkting hänvisar till detta, och ber Brottspåföljdsmyndigheten utreda de svenskspråkiga fångarnas situation samt vidta åtgärder för att säkerställa deras grundläggande språkliga rättigheter i enlighet med grundlagen och språklagstiftningen.
Helsingfors den 17 juni 2010
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Anna-Maja Henriksson
ordförande
Svenska Finlands folkting
Bo-Sanfrid Höglund
ordförande
Folktingets förvaltningsutskott
Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden