Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Utlåtande om upphandlingslagen

Ärende: RP 2/2026 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling och koncession och till lagar som har samband med den

Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att lämna ett utlåtande till riksdagens ekonomiutskott om Regeringens proposition om förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling och koncession och till lagar som har samband med den. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) tar Folktinget ställning endast till aspekter som berör den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter.

Folktingets utlåtande

Språklagen är bindande för bland annat tvåspråkiga kommuner, statliga myndigheter och samkommuner i språkligt blandade områden. Av särskild betydelse är 25 §, enligt vilken språkliga rättigheter ska säkerställas även när offentliga förvaltningsuppgifter överförs till privata aktörer. Om en offentlig förvaltningsuppgift uppdras åt en enskild ska myndigheten enligt 25 § i språklagen försäkra sig om servicen fungerar på samma sätt som om myndigheten själv skötte servicen. Servicenivån får inte sjunka för att uppgiften sköts av en enskild. När en tvåspråkig myndighet konkurrensutsätter sina tjänster ska därför vid upphandlingsförfarandet säkerställas att resultatet av upphandlingen, den av en privat serviceproducent köpta tjänsten, inom staten och i tvåspråkiga kommuner fungerar på både svenska och finska.

De språkliga rättigheterna enligt språklagen förstås närmast som privatpersoners rättigheter. Enligt 11 § i språklagen har juridiska personer, som i det här fallet de företag som deltar i anbudsförfarandet, i tillämpliga delar dock samma rätt som privatpersoner att använda sitt eget språk.
Enligt justitieministeriet är det inte förenligt med språklagens mål att upphandlingsannonserna vid tvåspråkiga statliga myndigheter eller i tvåspråkiga kommuner i regel avfattas endast på myndighetens eller kommunens majoritetsspråk och endast publiceras i en tidning som utkommer på majoritetens språk. För att garantera till exempel små privatföretag eller enskilda näringsidkare likvärdiga möjligheter att delta är det av väsentlig betydelse att upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan publiceras på båda nationalspråken.

När det gäller upphandlingar som överstiger det nationella tröskelvärdet ska upphandlingsannonsen publiceras på finska eller svenska. Om den upphandlande enheten är en myndighet ska den i sin verksamhet iaktta allmänna lagar om förvaltning, såsom språklagen.

Att tjänsterna fungerar på de båda nationalspråken ska således säkerställas redan i samband med anbudsförfarandet. Detta innebär att service på båda språken i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen tydligt anges som yrkesmässig kvalifikation eller övrigt krav gällande kandidaterna eller anbudsgivarna enligt 41 § 1 mom. 6 punkten i upphandlingslagen. Service på nationalspråken kan således inte enbart utgöra jämförelsegrund eller kvalitetskriterium för anbudet. En anbudsgivare skall enligt 46 § i lagen om offentlig upphandling kunna visa att den tjänst som erbjuds kan tillhandahållas på nationalspråken enligt de krav som ställts i anbudsförfrågan.

Den föreslagna ändringen utgör dock ett undantag från 32 § 2 mom. i språklagen, enligt vilket en tvåspråkig myndighets meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten ska ges på finska och svenska. Vidare föreslås det att 101 § 2 mom. ändras så att det är möjligt att publicera en upphandlingsannons samtidigt på flera olika språk.

I nuläget kan nationella upphandlingsannonser i praktiken bara publiceras på ett språk i det elektroniska systemet Hilma (hankintailmoitukset.fi). Detta har lett till att tvåspråkiga kommuner och statliga myndigheter inte fullt ut kunnat uppfylla sina skyldigheter enligt språklagen att betjäna både finsk- och svenskspråkiga.

Regleringen har därmed stått i konflikt med språklagens krav, särskilt för tvåspråkiga myndigheter som enligt lagen ska tillgodose båda språkgruppernas informationsbehov.

Folktinget anser att möjligheten att möjliggöra annonseringen av upphandlingsannonser på både finska och svenska samtidigt är nödvändigt. Folktinget framhåller att reformen förutsätter ändringar i det elektroniska systemet (Hilma), vilket innebär att det är ytterst viktigt att de tekniska förändringarna är fungerande så att annonsen kan göras samtidigt på både svenska och finska.

Särskilt svenskspråkiga företag, mikroföretag och små företag i tvåspråkiga regioner förväntas få bättre möjligheter att delta i upphandlingar. Genom att möjliggöra tvåspråkiga upphandlingsannonser förbättras deras faktiska möjligheter att ta del av information om upphandlingar, delta i anbudsförfaranden och konkurrera på lika villkor.

Folktinget påpekar dock att stärkandet av de positiva konsekvenserna för företag förutsätter att upphandlande enheter faktiskt tillkännager pågående upphandlingar på båda nationalspråket när potentiella anbudsgivare verkar i tvåspråkiga regioner.

Reformen gör det möjligt att annonsera i Hilma på både finska och svenska, men inte obligatoriskt. Det kan leda till variationer mellan olika myndigheter och regioner, vilket riskerar att skapa ojämlikhet gällande språkvalet i annonserna.

Genom reformen införs ett uttryckligt undantag från språklagens huvudregel om obligatorisk tvåspråkighet i myndighetsinformation.Undantaget motiveras med praktiska skäl, särskilt att upphandlingsannonser kan vara omfattande och tekniskt svåra att översätta. Det finns dock en risk att detta undantag normaliserar enspråkig publicering även i situationer där tvåspråkighet vore motiverad.

Den föreslagna ändringen utgör ett undantag från 32 § 2 mom. i språklagen, enligt vilket en tvåspråkig myndighets meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten ska ges på finska och svenska. Att motivera en lagändring med att upphandlingsannonser redan i nuläget ofta publiceras på endast ett språk och att denna lagstridiga praxis, ska befästas genom en lagändring, är inte acceptabelt och kan ha en negativ effekt på språkliga rättigheter.

Folktinget föreslår att ekonomiutskottet i sitt betänkande framhåller att ekonomiska eller tekniska orsaker inte får vara ett motiv för en lagändring som innebär en försvagning av tillämpningen av språklagen. När en tvåspråkig myndighet konkurrensutsätter sina tjänster ska därför vid upphandlingsförfarandet säkerställas att resultatet av upphandlingen, den av en privat serviceproducent köpta tjänsten, inom staten och i tvåspråkiga kommuner fungerar på både svenska och finska. För att garantera till exempel små privatföretag eller enskilda näringsidkare likvärdiga möjligheter att delta är det av väsentlig betydelse att upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan publiceras på båda nationalspråken.

Helsingfors 2.3 2026

Christina Gestrin
Folktingssekreterare

Liknande