Syftet med Svenska veckan är att lyfta fram det svenska språket och det mångsidiga kulturutbud som finns på svenska i Finland. Under den här veckan ska det också vara möjligt att ta del av det svenska och kultur på svenska på orter som ligger långt borta från svenskspråkiga kulturinstitutioner. På 25 år har veckan vuxit från ett kulturprojekt i huvudstadsregionen, ”Rötter röster rum”, till ett nationellt initiativ som omfattar 28 orter, inklusive alla femton språköar – de finskspråkiga kommunerna som har svenskspråkig utbildning.

Ifjol arrangerades omkring 300 evenemang som lockade cirka 20 000 besökare. Det gör Svenska veckan till Finlands största kulturevenemang på svenska. Varje ort präglar sin vecka utifrån lokala behov och resurser. Dels genom att ta del av Folktingets programutbud, som stöds av flera stiftelser, dels genom att lyfta fram och skapa lokala evenemang. Ofta uppstår nya kontakter och samarbeten som lever vidare efter att veckan är över. Som någon har sagt: ett gemensamt paraply att stå under – spretigt, flexibelt och fullt av möjligheter.

Att behålla nyfikenheten och fortsätta lära sig lyfts ofta fram som ett gott livsrecept. Just att väcka – eller återväcka – nyfikenheten och intresset för det svenska i Finland är en av Svenska veckans viktigaste målsättningar. Det är lätt att känna att man redan har ”hört och sett allt”, eller så förblir något obekant och utanför ens normala zon. Kanske har det svenska i Finland ibland hamnat just där. Åtminstone tills en viss humorgrupp fick hela Europa att sjunga om bastubadande på Vörådialekt.

I vårvintras gick Svenska veckan för första gången ut med en öppen utlysning till kulturfältet – i transparensens och nyfikenhetens namn. På bara två veckor inkom över 150 programförslag, många av dem både intressanta och tidigare obekanta. Det fick till och med den mest erfarna utvärderaren att utbrista: ”När ska man hinna visa upp allt det här?” Till slut valdes ett tjugotal aktörer ut – både gamla favoriter och nya namn – som tillsammans står bakom över 80 evenemang på årets Svenska veckan-orter. År 2026 väntar en ny upptäcktsfärd.

Det är viktigt att värna om det svenska kulturarvet i Finland – men också om dess förnyelse. Att ta sig in i kulturbranschen kan vara utmanande, särskilt för unga samt utlandsfödda artister. Därför vill Svenska veckan ge dem lite extra uppmärksamhet. I år är det vokalkvartetten Eima – fyra unga musikpedagoger från Jakobstad – som tack vare ett specialbidrag från Svenska Folkskolans vänner uppträder med egen musik i Raseborg. Nästa år hoppas vi kunna lyfta fram även utlandsfödda artister som är verksamma på svenska.

Kan man ta del av kultur och program på svenska utan en perfekt svenska? Absolut. Delaktighet och gemenskap mellan olika målgrupper är en av Svenska veckans viktigaste målsättningar – och det behöver inte vara svårt. Det finns ett rikt kulturutbud i Finland skapat av flerspråkiga upphovspersoner och artister. Under årets Svenska vecka framförs till exempel Lasse Mårtensons sånger – på båda inhemska språken – i Esbo, S:t Karins och Åbo. Mårtenson var själv tvåspråkig. Edith Södergran, som behärskade sju språk, såg flerspråkighet och mångkultur som en självklarhet. Därför är föreställningen Edith! i Tavastehus också flerspråkig. Ordlösa konstformer som bildkonst och dans, ja även idrott, utgör grunden för många lyckade flerspråkiga och tvärkonstnärliga evenemang under veckan. Och om vi dessutom räknar alla artister och programproducenter som använder båda inhemska språken – ja, då blir det tydligt att Svenska veckan är öppen för alla.

”Jag känner mig så finlandssvensk!”, utbrast någon i vimlet under den stora Svenska dagen-festen ifjol på Konstfabriken i Borgå. Ja, det får man gärna känna under Svenska veckan, och långt där bortom. Var och en på sitt sätt.

Svenska veckan firas i år 3–9 november, och programmet hittar du på svenskaveckan.fi

Gerd Norrgård
Projektledare