Våren har anlänt, och inom Folktinget har årets första månader varit arbetsdryga. Folktinget deltar aktivt som sakkunnig i olika sammanhang, särskilt i samband med riksdagens lagbehandling. Av den här regeringsperioden återstår ungefär ett år och det finns fortfarande flera lagar och ärenden som ska behandlas och som är viktiga ur det svenska språkets perspektiv. Folktinget hoppas också att räddningslagen ännu ska uppdateras under den här perioden, så att resurserna för den svenskspråkiga räddningsutbildningen i Helsingfors kan tryggas.

I början av året inleds dessutom två viktiga parlamentariska arbeten – ett som berör kommunernas framtid och ett som ser över välfärdsområdenas finansiering och strukturer. Bägge grupper är viktiga och jag hoppas att Folktinget också får möjlighet att bidra i arbetet som sakkunnig. Förvaltningen lägger grunden för vårt lands tvåspråkighet. Därför är det viktigt att Folktinget är med i processerna och bidrar med vår syn i frågor som berör utvecklingen av kommun- och regionförvaltningen.

Det jag själv har funderat mest på den senaste tiden är nyheterna om de allt svagare resultaten i modersmålet i de svenska gymnasierna. Det här bör vi ta på allvar. Vi behöver diskutera med unga hur vi kan stärka intresset för modersmålet, men också se över våra svenskspråkiga strukturer inom skolan. Hur som helst bör vi ta den här utvecklingen som en tydlig och allvarlig signal. Modersmålet utgör grunden för alla studier – men också för arbetslivet.

Om ungefär ett år är det riksdagsval, och därefter följer regeringsförhandlingar. För Folktinget är det viktigt att redan nu formulera tydliga målsättningar inför nästa regeringsprogram. Vi behöver bedriva ett målmedvetet förhandsarbete, så att vi under nästa regeringsperiod kan föra fram viktiga lagförslag som stärker svenskans roll i Finland.

Henrik Wickström
Folktingets ordförande