Språk är en rikedom. Jag har själv haft glädjen att få växa upp i en tvåspråkig miljö där jag lärt mig svenska och finska. Tvåspråkigheten har jag haft nytta av i livet, så väl professionellt som privat. När jag gick i högstadiet valde jag att satsa på språk. Efter engelskan valde jag studera franska, senare i gymnasiet även tyska. Jag var övertygad om att språkkunskaperna skulle vara till nytta och fördel i mitt liv.
Språk öppnar nya vyer. Jag anser att det är fantastiskt att vårt land har två nationalspråk och det är något vi alla ska vara stolta för. Men tvåspråkigheten i Finland upprätthålls inte enbart av sig själv utan det krävs konstant arbete.
I egenskap av Folktingets ordförande är jag orolig för hur intresset för att studera svenska har sjunkit. Utvecklingen har varit radikal efter att det obligatoriska studentexamensprovet i det andra inhemska språket slopades år 2005. Antalet finskspråkiga elever som skrev svenska sjönk med nästan hälften mellan åren 2004 och 2009. År 2010 var antalet nere i 20 000 och år 2023 sjönk antalet för första gången under 12 000. Det är alltså endast en tredjedel av eleverna som väljer att skriva provet i svenska.
För att service på svenska i Finland ska kunna upprätthållas krävs det att det finns finländare som behärskar svenska. Nativiteten sjunker dock i vårt land och Finland blir alltmer mångkulturellt. I regeringsprogrammet slår man fast en bra och ambitiös målsättning om att 5–10 procent av nyanlända ska integreras på svenska. Tyvärr riskerar detta att bli enbart en tom skrivelse ifall det inte görs konkreta åtgärder för integration på svenska. Här har speciellt de stora städerna en viktig roll.
Med facit på hand var det ett hårt bakslag för landets tvåspråkighet då det obligatoriska studentprovet i det andra inhemska språket slopades. I takt med att intresset för att studera språk generellt sjunker, blir läget allt sämre. Engelskan spelar i dagens digitala vardag en allt större roll. Utvecklingen är alarmerande och trenden måste ändras.
Det är bra att man nu i grundskolan ökat mängden lektioner i det andra inhemska språket, men fler åtgärder behövs. Det vore viktigt att skapa en positiv bild av att lära sig svenska. Just nu, då samarbetet med Sverige och övriga Norden är speciellt starkt finns det en öppning för det. Det är viktigt att förklara för våra barn och unga vilken nytta man har om man lär sig svenska
Jag hoppas att vi nationellt kunde föra en öppen diskussion om landets tvåspråkighet och det sjunkande intresset hos finskspråkiga studenter att skriva svenska i studentexamen. Faktum är att intresset hos svenspråkiga att avlägga studentexamensprovet i finska också har sjunkit. Allt tyder på att det vore viktigt att instifta det obligatoriska studentexamensprovet i det andra inhemska språket igen.
Det här inlägget väcker säkert tankar. Men det här inlägget skriver jag i syfte att lyfta fram min oro för landets tvåspråkighet på sikt. Jag är också orolig för att språkkunskaperna i allmänhet hos finländare blir allt sämre. Det här är något vi alla bör oroa oss för.
Henrik Wickström / Folktingets ordförande