Folktingets utlåtande om ändringen av 3§ i statsrådets förordning om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården

Svenska Finlands folkting (Folktinget) tackar för möjligheten att ge ett utlåtande om ändringen av 3 § i statsrådets förordning om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovården. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) tar Folktinget ställning endast till aspekter som berör den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter.

Folktinget anser att ändringen av kriterierna påverkar de svenskspråkiga organisationerna som verkar inom social- och hälsovården och ser det som en brist att specialmotiveringarna inte har översatts till svenska i utlåtandetjänsten. Specialmotiveringarna ger viktig information om hur ändringen i 3 § i förordningen ska tolkas.

Tredje sektorns svenskspråkiga organisationer spelar en betydande roll både som serviceproducenter och via deras allmännyttiga förebyggande verksamhet. De utgör ett viktigt komplement till den offentliga social- och hälsovården.

Exempelvis erbjuder många organisationer information och rådgivning, kamratstöd, erfarenhetstalare, kurser och utbildningar och fritidsverksamhet. Många organisationer arbetar också med intressebevakning för att synliggöra sin målgrupp och främja jämlikhet i samhället. I synnerhet i de välfärdsområden där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten har tredje sektorns organisationer en mycket viktig roll som komplement i form av olika typer av stöd och rådgivning.

Det är vanligt att tvåspråkiga välfärdsområden köper svenskspråkiga tjänster av tredje och privata sektorn, medan välfärdsområdena ofta producerar motsvarande tjänster i egen regi på finska. Det beror på att välfärdsområdena inte alltid producerar tjänsterna på svenska, bland annat på grund av brist på svenskkunnig personal. Detta har även tagits upp i Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2025 (Statsrådets publikationer 2026:3). Riksdagens kulturutskott betonar i sitt betänkande om språkberättelsen i maj 2026 att välfärdsområdenas tjänster bör ordnas så att särskilt de språkliga rättigheterna tillgodoses. Utskottet betonar att tillräckliga kunskaper i båda nationalspråken hos personalen är en central patient- och klientsäkerhetsfråga (KuUB 5/2026 rd).

Folktinget konstaterar att de svenskspråkiga organisationernas serviceproduktion är av mycket stor betydelse för att det svenskspråkiga servicenätet ska fungera likvärdigt med det finskspråkiga servicenätet både på en nationell nivå och regionalt i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Detta bör beaktas vid fördelningen av resurserna till social- och hälsovårdsorganisationer. Om stödet till dessa organisationer minskar eller dras in eller om svenskspråkiga organisationer av sparskäl sammanslås med finskspråkiga organisationer uppstår en faktisk risk för att tillgodoseendet av svenskspråkiga kundgruppers språkliga rättigheter hotas, eftersom välfärdsområdena ofta inte i egen regi producerar tjänsterna på svenska.

Enligt specialmotiveringen (på finska) har inga särskilda bestämmelser som berör språkliga rättigheter upptagits i förordningstexten. Ministeriet hänvisar till grundlagen, språklagstiftningen och övrig lagstiftning som säkrar språkliga rättigheter, likabehandling och som förbjuder diskriminering.

Folktinget anser att motiveringspromemorian bör kompletteras med ett förtydligande om att tillgodoseendet av språkliga rättigheter ska beaktas vid fördelningen av resurserna till social- och hälsovårdens organisationer.

Svenskspråkiga personer med funktionsnedsättningar tillhör flera minoriteter samtidigt, både en språkminoritet och en funktionshinderminoritet. Detta ökar utmaningarna och kostnaderna för att nå målgruppen, samtidigt som risken för marginalisering av målgruppen är större och förutsättningarna för service på eget språk sämre än för den finskspråkiga befolkningsgruppen. Folktinget anser att det är nödvändigt att dubbelminoriteters ställning och tillgodoseendet av språkliga rättigheter beaktas vid bedömningen av behovet av understöd till de organisationer som producerar social- och hälsovårdstjänster och att det behövs särlösningar på svenska för att garantera likvärdiga tjänster på svenska och finska.

I 3 § 2 mom. 3 punkten beskrivs det hur parallell och överlappande verksamhet kan påverka möjligheten till understöd. En brist är att det saknas en definition av vad som avses med parallell eller överlappande verksamhet. Detta ökar risken för tolkningar som inte beaktar till exempel språkliga dubbelminoriteter, vilka är i en speciellt sårbar ställning.

Folktinget anser att ett förtydligande behövs i specialmotiveringen i vilket konstateras att man med överlappning inte avser organisationer som av språkliga skäl är skilda organisationer. Finsk- och svenskspråkig verksamhet kan inte betraktas som överlappande.

Folktinget konstaterar att de svenskspråkiga organisationerna inom social- och hälsovården är av avgörande betydelse för tillgodoseendet av de svenskspråkiga kundgruppernas språkliga rättigheter. En sammanslagning med finskspråkiga organisationer skulle leda till en starkt försvagad möjlighet att uttryckligen bevaka att språkliga rättigheter tillgodoses i social- och hälsovården, både i kontaktytorna till kunden och i informations- och rådgivningsuppdrag till kunden och kundens anhöriga. Ekonomiska skäl får inte vara en orsak till att förbise grundläggande rättigheter, såsom tillgodoseendet av språkliga rättigheter.

Folktinget anser att specialmotiveringarna behöver kompletteras så att påverkansarbete, rådgivning, expertarbete, kommunikation, informationsspridning och samordning kan vara understödsberättigad verksamhet när de främjar social välfärd, hälsa, delaktighet, jämlikhet eller tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna för sårbara grupper. Ifall denna verksamhet faller utanför den stödberättigade verksamheten så leder det med stor sannolikhet till negativa följder för tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna för den svenskspråkiga befolkningen och de kundgrupper som organisationerna verkar för.

Christina Gestrin
Folktingssekreterare