SKRIFTLIGT YTTRANDE

Ärende:             RP 181/2026 rd Regeringens proposition till riksdagen om RP 181/2026 rd med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om tillsyn över social- och hälsovården samt om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi

Hänvisning:     Riksdagens social- och hälsovårdsutskotts begäran att lämna ett skriftligt sakkunnigyttrande till utskottets möte 14.10.2026 kl. 9.30

SAKKUNNIGYTTRANDE

Svenska Finlands folkting (Folktinget) tackar för begäran om att lämna ett skriftligt sakkunnigyttrande. Folktinget är en lagstadgad organisation (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) som bevakar och främjar Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget ställning endast till aspekter som berör den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter. Detta yttrande gäller enbart ändringarna av 9 § och 24 § i tillsynslagen om stärkandet av vårdpersonalens språkkunskaper.

I propositionen föreslås bestämmelser i lagen om tjänsteproducenternas skyldighet att se till personalen har tillbörliga språkkunskaper. Målet är enligt propositionen att trygga patient- och klientsäkerheten, samt tillgodose kundernas språkliga rättigheter och deras rätt till information inom social- och hälsovården. Tjänsteanordnaren ska genom egenkontroll säkerställa att de nämnda kraven uppfylls.

De föreslagna ändringarna i tillsynslagen gällande vårdpersonalens språkkunskaper har enligt lagmotiveringen sin bakgrund i den ökade andelen utlandsfödd personal, vilket enligt olika undersökningar har lett till språkliga utmaningar inom tjänsteenheter och t.o.m. direkta vårdfel eller farosituationer för patienter. Folktinget anser att det med tanke på bristen på yrkespersonal inom social- och hälsovården är välkommet att Finland får arbetskraft utifrån. För att förbättra patient- och klientsäkerheten är det också viktigt att betona arbetsgivarens skyldighet att se till att personalen har sådana kunskaper i finska eller svenska som krävs för vårdpersonalens arbetsuppgifter.

Folktingets allmänna synpunkter på lagändringarna

Folktinget stöder förslaget till nämnda ändringar, och välkomnar redogörelsen i propositionen om vikten av språkkunskaper hos vårdpersonalen och om nuläget angående vård på båda nationalspråken. Lagens motiveringar är välgrundade, med tillräckliga hänvisningar inte bara till språklagen, utan även till andra lagar som styr tjänsteproducenternas skyldighet att tillgodose språkliga rättigheter på nationalspråken. Folktinget anser det vara positivt att uttryckliga hänvisningar görs till tjänsteproducenters skyldigheter att se till att deras verksamhet uppfyller de språkkrav som följer av annan lagstiftning, och att också personal som inte är i direkt arbetsavtalsförhållande (såsom inhyrd arbetskraft eller underleverantörer) omfattas av samma språkkunskapsbestämmelser.

Lagändringarnas konsekvenser för språkliga rättigheter på svenska

Bristen på svenskkunnig personal inom social- och hälsovården har nyligen behandlats i bland annat Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2025 (Statsrådets publikationer 2026:3) och i social- och hälsovårdsministeriets färska Utredning om hur tjänsterna på svenska förverkligas i välfärdsområdena (SHMs rapporter och promemorior 2026:26). Resultaten visar att bristen på svenskkunnig personal är ett ständigt problem och att språkkunskaperna hos den befintliga personalen inte alltid utnyttjas på bästa möjliga sätt. THLs expertbedömningar om hur social- och hälsovården ordnas i välfärdsområdena visar också att personalens språkkunskaper och rekryteringssvårigheter är allmänna utmaningar i tvåspråkiga välfärdsområden (bedömningarna per välfärdsområde finns på www.julkari.fi).

Riksdagens kulturutskott betonar i sitt betänkande om språkberättelsen i maj 2026 att välfärdsområdenas tjänster bör ordnas så att särskilt de språkliga rättigheterna tillgodoses. Det förutsätter bland annat att det i Finland utbildas tillräckligt med yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och räddningsväsendet, med beaktande också av kraven i språklagstiftningen. Tillräckliga kunskaper i båda nationalspråken hos personalen är en central patient- och klientsäkerhetsfråga (KuUB 5/2026 rd).

Vårdpersonalens språkkunskaper är således en angelägen fråga, och lägesbeskrivningen i propositionen motsvarar Folktingets erfarenheter. Folktinget kontaktas regelbundet av personer som har erfarit att myndigheterna inte har tillgodosett deras rätt till tjänster på svenska.

Folktinget ställer sig däremot kritiskt till slutsatsen i propositionens motiveringar om att lagändringarna skulle främja de språkliga rättigheterna, särskilt stämmer det här inte för rättigheterna på svenska. Lagändringarna förbättrar inte de svenskspråkiga patienternas och klienternas språkliga rättigheter och säkerhet, ifall största delen av den personal med andra språk än finska och svenska som modersmål som anställs är personer som inte har kunskaper i svenska. Kravet för dessa personer är kunskaper i antingen finska eller svenska, inte i båda språken, och det finns inga garantier för att vårdpersonalens språkkunskaper i svenskaökas med dessa åtgärder.Folktinget hänvisar här till kulturutskottets betänkande ovan, som betonar att tillräckliga kunskaper behövs i båda nationalspråken.

Med tanke på de stora brister i tillgången till svenskkunnig personal som finns i de tvåspråkiga välfärdsområdena, är det nödvändigt att i lagens motiveringar specifikt lyfta upp behovet av att öka andelen personal som kan svenska, för att kunna tillgodose språkliga rättigheter och trygga patientsäkerheten även för den svenskspråkiga befolkningen.

Folktinget framhåller att frågan hänger ihop med en fungerande integrationsstig på svenska.Statsminister Orpos regering har lagt upp som mål att minst 5–10 % av invandrarna ska integreras på svenska. Hittills har målet inte uppnåtts. Myndigheterna bör aktivt informera om möjligheten för invandrare att välja mellan den svenska och finska integrationsutbildningen. Om flera invandrare som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn hade goda kunskaper i svenska, kunde bristen på svenskkunnig personal inom social- och hälsovården avhjälpas.

Folktinget ber riksdagens social- och hälsovårdsutskott beakta dessa synpunkter i sitt betänkande om propositionen.

13.10.2026
Svenska Finlands folkting

Christina Gestrin
Folktingssekreterare

Peggy Heikkinen
tf. specialsakkunnig