Riksdagens social- och hälsovårdsutskott

StV@eduskunta.fi

Ärende:             RP 175/2026 rd Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2027

Hänvisning:     Riksdagens social- och hälsovårdsutskotts begäran att lämna ett skriftligt sakkunnigyttrande till utskottets möte 9.10.2026 kl. 10.30

SAKKUNNIGYTTRANDE

Svenska Finlands folkting (Folktinget) tackar för begäran om att lämna ett skriftligt sakkunnigyttrande. Folktinget är en lagstadgad organisation (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) som bevakar och främjar Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget ställning endast till aspekter som berör den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter.

Utmaningar i tryggandet av social- och hälsovårdstjänster på svenska

Det finns idag betydande utmaningar med att säkerställa tillgången till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster, särskilt på orter där den svenska befolkningen utgör en liten minoritet. Utmaningarna är en kombination av brister i tillgången på svenskkunnig vårdpersonal, otillräcklig planering och organisering av tjänster på svenska samt den ansträngda ekonomiska situationen i välfärdsområdena.

De ekonomiska utmaningarna i välfärdsområdena har en betydande negativ inverkan på tillgången till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i de tvåspråkiga områdena. Centralisering medför ofta att svenskspråkiga vårdenheter slås ihop med finskspråkiga, vilket riskerar att ytterligare försämra tillhandahållandet av svenskspråkiga tjänster. Tjänster på svenska påverkas i hög grad av nedskärningar och inbesparingsåtgärder. Ofta måste välfärdsområdena köpa tjänster från andra områden för att kunna tillgodose de språkliga rättigheterna, men på grund av inbesparingsåtgärder minskas köptjänsterna. Det påverkar i stor utsträckning tillgången till bland annat specialomsorgstjänster på svenska, som är beroende av att välfärdsområdena samarbetar över välfärdsområdesgränserna.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) publicerade 26.8.2026 en utredning om hur tjänster på svenska tillgodoses i de tvåspråkiga välfärdsområdena (Utredning av hur tjänsterna på svenska förverkligas i tvåspråkiga välfärdsområden. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2026:26). Det är de facto den första nationella utredning om tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska som gjorts sedan välfärdsområdena inledde sin verksamhet i januari 2023. En analys av hur social- och hälsovårdstjänster tillgodoses på svenska har saknats i de flesta centrala, nationella utvärderingar om välfärdsområdena som gjorts hittills.

Folktinget föreslår riktade anslag i statsbudgeten för de åtgärder som SHM förespråkar i utredningen

Folktinget framhåller att anslag saknas i förslaget till statsbudgeten för 2027 för att råda bot på de brister och utmaningar som utredningen identifierade. Folktinget föreslår att riktade anslag anvisas i budgeten för att vidta de åtgärder som ministeriet föreslår i utredningen:

Angående insamlingen av data som gäller social- och hälsovårdstjänster på svenska betonar ministeriet i rapporten att den regionala och nationella bedömningen av social- och hälsovårdstjänsterna på svenska försvåras av bristen på ett jämförbart faktaunderlag. I de nationella register som beskriver användningen av social- och hälsovårdstjänster (exempelvis registret HILMO och uppföljningsregistret för socialvården) rapporteras för närvarande inte användningen av tjänster utifrån det språk som är kundens modersmål. (s.25).

• Ministeriet uttalar i sammanfattningen av rapporten att Institutet för hälsa och välfärd (THL) och andra statistik- och registermyndigheter ska åläggas att ansvara för en mer systematisk insamling av data och införande av indikatorer på språklig basis. Folktinget anser att detta bör synas i en öronmärkning för utveckling av och insamling av data för tjänster på svenska, inom ramen för THLs anslag i statsbudgeten för 2027 (moment 33.03.04). Momentet kan enligt detaljmotiveringarna även mera allmänt användas för styrning och utvärdering av social- och hälsovårdens servicesystem samt för styrningsuppgifter som gäller informationshanteringen inom social- och hälsovården.
• Folktinget uppmärksammar riksdagens social- och hälsovårdsutskott på att man de facto ligger fyra år efter i den kunskapsbaserade styrningen för de svenskspråkiga tjänsternas del, jämfört med situationen nationellt. Likaså finns det ett stort behov av att centrala rapporter, handböcker och anvisningar som tvåspråkiga myndigheter såsom THL producerar för välfärdsområdena översätts till svenska. Det är ohållbart att välfärdsområdena själva tvingas översätta nationellt material som självklart bör finnas på båda nationalspråken. Översättningsanslagen för THL bör därför också uppmärksammas i statsbudgeten för 2027.

SHM identifierar i sin utredning flera utmaningar gällande tjänstehelheter där tillgången till tjänster på svenska är särskilt bristfällig och situationen är sårbar. Sådana är boendeservice med heldygnsomsorg för äldre, tjänster som förutsätter fördjupad språklig interaktion (såsom vuxenpsykiatri, psykosociala tjänster och barnskyddet) och tryggandet av specialkompetensen och de krävande tjänsterna inom funktionshinderservicen, efter att samkommunen Kårkullas samlade resurser splittrades i och med välfärdsområdesreformen. För att genast kunna ta itu med utmaningarna är det viktigt att uppmärksamma dessa tjänstehelheter i statsbudgeten för 2027.

• Folktinget anser att statsbudgeten därför bör kompletteras med riktade satsningar för att trygga en fungerande service på svenska inom de tjänstehelheter som social- och hälsovårdsministeriet specifikt lyfte upp i sin utredning.

Folktinget anser att det föreslagna anslaget i budgetpropositionen under moment 33.60.36 för statsunderstöd till ett tidsbegränsat utvecklingsprojekt som gäller social- och hälsovårdstjänster på svenska i Östra Nylands och Västra Nylands välfärdsområden är en viktig satsning. Projektet som gäller nya verksamhetsmodeller angående språkutveckling för personalen, handhas av kompetenskluster vid Borgå och Raseborgs sjukhus. Projektet tar slut år 2027, varefter resultaten kan utnyttjas även i de övriga tvåspråkiga välfärdsområdena. Projektet är värdefullt, men är givetvis inte en tillräcklig åtgärd för att komma till rätta med de stora strukturella utmaningarna angående bristerna i tillgången till tjänster på svenska. Det andra anslaget under samma moment för tre välfärdsområden (Västra Nylands, Egentliga Finlands och Lapplands välfärdsområden) med syftet att utveckla nya verksamhetsmodeller som främjar de språkliga rättigheterna är också välkommet. Anslaget för det tidsbegränsade utvecklingsprojektet om sammanlagt 500 000 euro för dessa tre välfärdsområden är modest, men stöder åtgärder som krävs för att bättre tillgodose språkliga rättigheter.

Understöd för främjande av hälsa och social välfärd (STEA-understöden)

Under moment 33.90.50 50 i budgetpropositionen föreslås att 189 900 000 euro i STEA-understöd beviljas till föreningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd, vilket är en nedskärning på drygt 84 milj. euro (31 procent) i understöden till social- och hälsovårdsorganisationer från 2026. Budgeten för 2026 var 35,5 milj. euro mindre jämfört med 2025 års budgetanslag. Den sammanlagda minskningen av understöd till tredje sektorns organisationer på bara två år ger anledning till stor oro.

Folktinget betonar att tredje sektorns organisationer har en avgörande betydelse som komplement inom de områden där den offentliga sektorn inte klarar av att tillhandahålla tjänster på svenska. Välfärdsområdena köper ofta tjänster av organisationer då de inte själva kan producera dem. Svenskspråkiga organisationer är många gånger de enda som erbjuder en viss service på svenska, och som t.ex. producerar handböcker och annat informationsmaterial på svenska. Motsvarande verksamhet finns ofta inte att tillgå varken vid någon annan organisation eller inom den privata sektorn. Organisationerna besitter också en särskild kunskap om de svenska målgruppernas specialbehov och spelar därmed en central roll för främjandet av hälsa och välfärd på svenska. Det svenskspråkiga organisationsfältet har redan i dagens läge en mer sårbar ställning än det finskspråkiga, på grund av mindre befolkningsunderlag och resurser.

Nedskärningarna i understödet till social- och hälsovårdsorganisationerna medför att många svensk- eller tvåspråkiga organisationer tvingas dra in verksamhet. Under sommaren och hösten 2026 har vi redan sett betydande uppsägningar och permitteringar, och enligt uppgift har åtminstone takorganisationen SOSTE ry avslutat sin svenska verksamhet och Mieli rys nedskärningar väntas inverka på deras svenska verksamhet. Flera svenskspråkiga organisationer inom till exempel funktionshinderservicen riskerar att bli av med betydande delar av sitt understöd. Det finns en risk att nedskärningarna slår oproportionerligt hårt mot tillgången på svenskspråkiga tjänster.

• Vi står inför ett strukturellt problem som riskerar försämra den svenskspråkiga vården och stegvis försvaga tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Folktinget ber riksdagens social- och hälsovårdsutskott uppmärksamma att språkgruppernas likabehandling och jämlika rätt till vård och service inte får äventyras i och med STEA-nedskärningarna.

Folktinget vill även lyfta upp STEA-understödens betydelse för integrationen på svenska. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering är målsättningen att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska.

Folktinget betonar atttredje sektorn har en avgörande roll även gällande integrationen på svenska, eftersom svenskspråkiga integrationstjänster långt saknas inom den offentliga sektorn. För att tredje sektorn ska kunna axla ansvaret för integrationsvägledning och information på svenska, bör dessa organisationers finansiering tryggas långsiktigt. Osäker finansiering leder ofta till tillfälliga projekt, vilket är en utmaning för integrationsverksamheten redan idag. 

• Som ett led i att trygga den svenskspråkiga befolkningens tillgång till service på sitt eget språk är det därför av central betydelse att de svenskspråkiga organisationerna ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet både inom tjänster för främjandet av hälsa och välfärd, och för integration på svenska. Särdragen för det svenskspråkiga organisationsfältet bör beaktas i budgetpropositionen i förhållande till de föreslagna STEA-nedskärningarna.

Svenska Finlands folkting

Christina Gestrin                                                     Peggy Heikkinen

Folktingssekreterare                                             tf. specialsakkunnig