Inledning

Svenska Finlands folkting är en lagstadgad organisation, vars uppgift är att främja den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003). I egenskap av sammanslutning som främjar likabehandling av språkliga rättigheter vänder Folktinget sig med en ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden.

Ansökan lämnas i förebyggande syfte, eftersom Folktinget har erfarit att Vanda stad kommer att ändra sin förvaltningsstadga på ett sätt som kan leda till indirekt diskriminering av den svenskspråkiga befolkningen i Vanda.

Folktinget hänvisar till diskrimineringslagens 1 § där det konstateras att lagens syfte är att främja likabehandling och förebygga diskriminering.

Folktinget yrkar genom denna ansökan på:

• att diskriminerings- och jämställdhetsnämnden undersöker om Vanda stad, som anordnare av den svenskspråkiga småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen samt andra stadiets utbildning, försummar sin skyldighet att främja likabehandling mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen genom att upplösa den svenskspråkiga förvaltningsenheten för småbarnspedagogik och utbildning och dra in det svenska serviceområdets direktörstjänst samt den svenska utvecklingschefens tjänst.

De svenskspråkiga i Vanda

I Vanda hade 2,1 procent av befolkningen, dvs. 5 384 personer, svenska som modersmål år 2024. Vandasvenskarna är ungefär lika många som de svenskspråkiga i starkt tvåspråkiga kommuner så som Sibbo, Kyrkslätt, Lovisa och Karleby. Vandasvenskarnas utmaning är att språkgruppens proportionella andel av befolkningen är liten och har minskat snabbt under de senaste decennierna. År 2024 fanns det 926 svenskregistrerade barn i åldern 0–14 år. Återväxten till den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och skolan är följaktligen god.

Förslaget om att dra in det svenska serviceområdet

Förslaget har beretts av Vanda stad och behandlas för närvarande i de beslutsfattande organen. Enligt förslaget läggs det svenska serviceområdet ned och förvaltningen av den svenskspråkiga verksamheten, som till största delen består av tjänster inom småbarnspedagogik, förskola, den grundläggande undervisningen samt andra stadiets utbildning, förs in under den finskspråkiga undervisningsadministrationen. Det svenska serviceområdet har administrerat den svenskspråkiga skolstigen; från småbarnspedagogiken till andra stadiets utbildning. Genom en språkligt uppdelad bildningsförvaltning har det svenska hållits samlat inom en enhet. Detta har möjliggjort en enhetlig planering av den svenskspråkiga verksamheten och möjliggjort för den svenskspråkiga befolkningen att påverka verksamheten. Det har av den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Vanda upplevts som oerhört viktigt av språkliga och kulturella skäl.

Det föreslås nu att det svenska serviceområdets direktörstjänst samt den svenska utvecklingschefens tjänst dras in. Den svenska verksamheten förs in under den finska verksamheten och under finskspråkiga förmän.  Enligt uppgift har ingen språkkonsekvensbedömning om hur omorganiseringen påverkar tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och servicen för den svenskspråkiga befolkningen i Vanda genomförts. Den svenska utbildningsverksamheten omfattar ca 180–200 anställda.

Folktinget har kontaktats av svenskspråkiga Vandabor samt tjänsteinnehavare inom det svenskspråkiga småbarnspedagogik- och undervisningsväsendet i Vanda, som är mycket oroade för nedprioriteringen av det svenska inom staden och splittringen av den svenskspråkiga förvaltningen av småbarnspedagogiken och undervisningsverksamheten i Vanda. Omorganiseringen har uppenbara negativa konsekvenser för den svenskspråkiga befolkningens språkliga, kulturella samt samhälleliga rättigheter. Dessa har dock inte utretts. Personer som kontaktat Folktinget upplever att stadens ledning inte har lyssnat till dem och att det inte finns förståelse för en särlösning för den svenskspråkiga verksamheten.

Organisationsförändringen kan få en prejudicerande verkan, som leder till att andra tvåspråkiga kommuner följer Vandas exempel i avsikt att spara förvaltningskostnader.

Folktinget understryker risken för att den planerade omorganiseringen äventyrar en jämlik behandling av språkgrupperna och därmed kan få en diskriminerande verkan. Det behövs stabila strukturer som beaktar en kommuns tvåspråkiga status inom förvaltningen för att säkerställa en likvärdig småbarnspedagogik och skolgång på finska och svenska både på kort sikt och från ett längre tidsperspektiv. En omorganisering riskerar även försämra de svenskspråkiga invånarnas påverkningsmöjligheter när det gäller undervisningsförvaltningen i Vanda.

Det är av stor vikt att nationalspråken behandlas likvärdigt i en tvåspråkig stad. Att upprätthålla strukturer som skyddar de språkliga rättigheterna är särskilt viktigt på grund av att andelen svenskspråkiga i Vanda är liten.

Folktinget hänvisar till diskrimineringslagens 6 § Utbildningsanordnares skyldighet att befrämja likabehandling.

Enligt 6 § 1 mom. ska utbildningsanordnare och de läroanstalter de är huvudmän för bedöma hur deras verksamhet påverkar olika befolkningsgrupper och hur likabehandling i övrigt uppnås i deras verksamhet, samt vidta de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. De främjande åtgärderna ska vara effektiva, ändamålsenliga och proportionerliga med beaktande av läroanstaltens verksamhetsmiljö, resurser och övriga omständigheter. (20.12.2022/1192)

En språkkonsekvensbedömning saknas

Folktinget hänvisar till att en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser är nödvändig när en förnyelse av stadens organisation har betydelse för tillgodoseendet av språkliga rättigheter. De språkliga konsekvenserna bör alltid utredas i ett tidigt skede av beredningen, så att olika alternativ kan vägas mot varandra och ligga till grund för beslutsfattandet. Synpunkter som baseras på administrativ ändamålsenlighet och ekonomiska argument kan inte ges samma vikt i beslutsfattandet. Det är följaktligen av central betydelse att krav på sparåtgärder inte leder till att beredskapen att tillgodose språkliga rättigheter inom Vanda stads undervisningsförvaltning försvagas.

Folktinget hänvisar till diskrimineringslagens 5 § Myndighetens skyldighet att främja likabehandling

Enligt 5 § ska myndigheten bedöma hur deras verksamhet påverkar olika befolkningsgrupper och hur likabehandling i övrigt uppnås i deras verksamhet, samt vidta de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Vanda stad har inte i samband med organisationsförändringen utrett konsekvenserna av förändringen för den svenskspråkiga befolkningen och de anställda inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och utbildningen. Staden eftersträvar med omorganiseringen inte att främja likabehandling på språklig grund.

Folktinget framhåller att ändringarna i förvaltningsstadgan, som leder till att det svenska serviceområdet upphör, inte har föregåtts av en språklig konsekvensbedömning. ”Ur den enskildes synvinkel handlar det om huruvida den lagstadgade rätten att använda sitt eget språk och få information och service på eget språk förverkligas. Kan han eller hon till exempel boka en tid på sitt eget språk, förstår han eller hon vad det står i ett beslut? Servicekedjan måste i sin helhet fungera på individens eget språk.” (Justitieministeriets anvisning om bedömning av språkliga konsekvenser 46/2016)

Enligt justitieministeriets anvisning ska en språkkonsekvensbedömning svara på frågan om förslaget förstärker eller försämrar individens lagstadgade rättigheter att få service på sitt eget språk. Kan de föreslagna bestämmelserna leda till indirekt diskriminering av en viss språkgrupp?

Att dra in det svenska serviceområdets direktörstjänst samt den svenska utvecklingschefens tjänst inom småbarnspedagogik och utbildning får negativa konsekvenser för både de svenskspråkiga invånarna i Vanda och de anställda inom den svenskspråkiga verksamheten, som i dag verkar i anslutning till det svenska serviceområdet. Vanda stad har inte utrett vilka konsekvenser splittringen av den svenska förvaltningsenheten har för de enskilda individerna, familjerna, eleverna och vårdnadshavarna för barnen i de svenskspråkiga skolorna.

Folktinget ber diskriminerings- och jämställdhetsnämnden undersöka om organisationsförändringen kan leda till diskriminering av den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Vanda.
Folktinget ber diskriminerings- och jämställdhetsnämnden vidta åtgärder för att ålägga Vanda stad att uppfylla skyldigheterna att behandla den svenskspråkiga befolkningsgruppen likvärdigt med den finskspråkiga i enlighet med diskrimineringslagen.

Förtroendemannaorganisationen

Folktinget framhåller att det utöver den ovan beskrivna situationen finns en lagstridighet inom den gällande och den föreslagna förtroendemannaorganisationen.  Enligt 30 § 4 mom. i kommunallagen ska det i en tvåspråkig kommun för undervisningsförvaltningen tillsättas ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Avsikten med bestämmelsen i kommunallagen har varit att skapa en modell som är jämlik för båda språkgrupperna.

Kommunförbundet har i sin mall för förvaltningsstadga (2025) konstaterat att det finskspråkiga och det svenskspråkiga organet för undervisningsförvaltningen ska vara på samma organisatoriska nivå, så att båda är nämnder eller båda är sektioner, för att trygga språkgruppernas likställdhet.

De två organens befogenheter bör vara likställda. Om det finskspråkiga organet beslutar om ärenden som har att göra med undervisningsväsendet eller anordnande av utbildning för den svenskspråkiga språkgruppen eller för båda språkgrupperna gemensamt, är de två organen inte likställda på det sätt som 30 § 4 mom. i kommunallagen avser.

För undervisningsförvaltningen har Vanda i nuläget en nämnd för fostran och lärande samt en underlydande sektion för den ena språkgruppen, svenska sektionen. Motsvarande sektion för den finskspråkiga språkgruppen finns inte. Sektionsmodellen är följaktligen inte i enlighet med kommunallagen.

Folktinget har erfarit att Vanda även i beredningen inför organisationsförändringen utgår från nuvarande förvaltningsstruktur, med en nämnd för fostran och lärande och enbart en (1) sektion som lyder under nämnden, den svenska sektionen. En sektion för den finskspråkiga språkgruppen saknas.

Helsingfors den 13 november 2026

Svenska Finlands folkting

Henrik Wickström                                  Christina Gestrin

folktingsordförande                               folktingssekreterare