Folktinget har till social- och hälsovårdsministeriet gett ett utlåtande om utkast till regeringsproposition om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och lagen om elektroniska recept.

Ärende:  Utlåtande om utkast till regeringsproposition om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och lagen om elektroniska recept.
Hänvisning: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande   STM048:00/2012, 2.11.2012.

UTLÅTANDE

Svenska Finlands folkting är en lagstadgad intressebevakarorganisation för det svenska språket och den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Folktinget har fått begäran att ge utlåtande om utkastet till regeringsproposition om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och lagen om elektroniska recept.

Social- och hälsovårdsministeriet önskar att remissinstanserna tar ställning till propositionen i sin helhet och till vissa listade specifika frågor. Folktinget fokuserar dock i sitt utlåtande endast på de aspekter av lagberedningen som berör de språkliga rättigheterna. När vi använder begreppet ”eget språk” syftar vi endast på Finlands två nationalspråk, finska och svenska.

Allmänt om språkliga rättigheter i social- och hälsovården

En persons rätt till service på eget språk är en grundlagstryggad rättighet, som närmare har definierats i lag. Bestämmelser om det offentligas skyldighet att ge vård på två språk finns i lagen om hälso- och sjukvård, socialvårdslagen, lagen om patientens rättigheter och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Språklagen innehåller bland annat bestämmelser om rätten till service och skriftliga handlingar på eget språk.

I tvåspråkiga kommuner och samkommuner har klienten alltid rätt till social- och hälsovård på sitt eget språk, finska eller svenska. I kommunikationen med statliga och tvåspråkiga kommunala myndigheter har en person rätt till muntlig och skriftlig service på sitt eget språk. De språkliga rättigheterna gäller även vid användningen av elektroniska lösningar. Utgångspunkten är att elektroniska recept och elektroniska register ska fungera på båda nationalspråken, så att klientens språkliga rättigheter tillgodoses.

Betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna accentueras inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdens klienter är ofta i en svår livssituation, i vilken rätten och behovet av att få använda sitt eget språk blir särskilt betydelsefull. Vi ser det därför som angeläget och viktigt att vissa språkliga förpliktelser förtydligas, för att bättre garantera att myndigheterna både i all planering och i utförandet uppfyller språkförpliktelserna.

Anmälningar till Folktingets språkskyddsverksamet visar att det inom vissa tvåspråkiga kommuners social- och hälsovårdsväsende endast finns enspråkigt finska program, vilket omöjliggör tillgodoseendet av de svenskspråkiga klienternas språkliga rättigheter. Datasystemen måste kunna registrera klientens språk, ge en omedelbar signal till personalen om det språk klienten talar och definiera hur remisser, recept och vårdanvisningar kan skrivas ut på klientens eget språk.

Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården

Språklagen förutsätter att tvåspråkiga myndigheters webbtjänster fungerar på båda nationalspråken, varför det är ändamålsenligt att myndighetens lagstadgade språkliga skyldigheter framgår även ur lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och ur lagen om elektroniska recept.

Folktinget föreslår därför ett tillägg till 2 § 3 mom. i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter, så att språklagen nämns i listan av lagar som ska tillämpas: ”Om inte något annat följer av denna eller någon annan lag tillämpas på behandlingen av klientuppgifter vad som bestäms i … språklagen (423/2003).”

Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter är viktig med tanke på klientens rätt att ta del av uppgifterna på sitt eget språk. En förutsättning för att klienten med hjälp av datasystemet ska kunna ta del av de uppgifter hon eller han har rätt till, är att systemet i sig fungerar på klientens eget språk, finska eller svenska. Social- och hälsovårdsministeriet har i utvecklandet av tjänsterna inom det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet KanTa beaktat de språkliga rättigheterna. Tjänsterna går att använda på både finska och svenska, och information om tjänsterna finns att tillgå på båda språken. Det är viktigt att de språkliga rättigheterna fortsättningsvis tillgodoses även i utvecklandet av de lokala klientdatasystem som kommer att bli del av det riksomfattande elektroniska klientdatasystemet.

Vilka handlingar i klientdatasystemen som klienten ska tillgång till på eget språk bör noggrant gås igenom. I nuläget har språklagstiftningen tolkats så att en patient har rätt att få läkarutlåtande och -intyg samt epikriser på sitt eget språk, finska eller svenska, medan patienten inte har rätt att få patientjournalen i sin helhet på eget språk (Riksdagens justitieombudsmans beslut, Dnr 1962/4/09). Om klienten kommer att ha direkt tillgång till sin elektroniska patientjournal, måste det utredas om hela journalen ska finnas tillgänglig på klientens språk, eller om endast en del av den behöver finnas på klientens språk. Det samma gäller övriga klienthandlingar inom social- och hälsovården. 

För att säkerställa att de språkliga rättigheterna tillgodoses i upphandlingen och i utvecklandet av de olika elektroniska tjänsterna, bör det i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter finnas en bestämmelse om språket i de elektroniska tjänsterna. Tvåspråkiga kommuner och samkommuner bör genom lagen påminnas om deras skyldighet att upphandla klientdatasystem som fungerar likvärdigt på båda nationalspråken.

Lagen om elektroniska recept

Såsom ovan har konstaterats, ska man i tvåspråkiga kommuner och samkommuner kunna skriva elektroniska recept på båda nationalspråken. Detta är emellertid inte möjligt i många kommuner, pga. enspråkiga program. Tvåspråkiga kommuner och samkommuner bör genom lagen påminnas om deras skyldighet att upphandla program som fungerar likvärdigt på båda nationalspråken.

Folktinget anser att det krävs en bestämmelse i lagen om elektroniska recept som klargör myndighetens språkliga skyldigheter. Folktinget föreslår att det till 5 § läggs till ett andra moment som lyder: ”Receptet ska göras upp på finska eller svenska i enlighet med bestämmelserna i språklagen (423/2003).”

 

Vänligen,

Svenska Finlands folkting

Christina Gestrin  
Folktingsordförande  

Markus Österlund
Folktingssekreterare

Johanna Lindholm
Språkskyddssekreterare