Folktinget efterlyser en saklig debatt då medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskan i dag kommer till riksdagen. Folktinget poängterar att debatten ska föras med vettiga argument och inte med lösa påståenden och fördomar som bas.
– Sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen år 2005 har antalet finskspråkiga elever som skriver svenska minskat drastiskt. Det har emellertid inte lett till ökade studier i andra språk. Tvärtom. Antalet gymnasieelever som läser tyska och franska har halverats mellan 2001 och 2009. Samma trend gäller för ryskan, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
– Vi har en relativt färsk nationalspråksstrategi. Regeringen med dess dåvarande sex partier, kom överens om att det är viktigt med två nationalspråk i det här landet och att det är viktigt att bägge språken syns och stärks.
Folktinget påminner om att undervisningen i svenska – och finska – gäller den språkliga jämlikheten mellan två språkgrupper. Undervisning i båda inhemska språken ger individerna jämlika förutsättningar att leva och nå framgång i vårt land.
– Den obligatoriska undervisningen i svenska och finska är en logisk följd av att landet har två nationalspråk. Rätten till det egna språket är en grundläggande rättighet på motsvarande sätt som rätten till exempelvis social trygghet, säger Gestrin.
– Tvåspråkigheten är också ett ställningstagande om att vårt land är en del av Norden. I det alltmer integrerade ekonomiska samarbetet mellan Finland och övriga nordiska länder är svensktalande arbetstagare i dag en bristvara.
För mera information, kontakta:
Folktingets ordförande Christina Gestrin, tfn 050-511 3121
Folktingssekreterare Markus Österlund, tfn 040-836 7686