Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktinget gällande ett lagförslag om ändring av 5 § i språklagen. Folktingets utlåtande nedan.
Riksdagens grundlagsutskott
Hänv: Kallelse till grundlagsutskottets sammanträde 12.11.2014
Ärende: Regeringens proposition (RP 206/2014 rd) till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 § i språklagen
Svenska Finlands folkting tackar för kallelsen till grundlagsutskottets sammanträde. I bakgrunden till det aktuella lagförslaget ligger en ändring av kriterierna för statsandelarna för enspråkiga kommuner. De enspråkiga kommunerna får i nuläget förhöjda statsandelar för de merkostnader som uppkommer av den lagstadgade skyldigheten att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning på det andra nationalspråket i kommunen. Med stöd av lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (676/2014) beaktas emellertid inte längre merkostnaderna för denna verksamhet i kriterierna för statsandelarna från 1.1.2015.
Till följd av detta föreslås det att språklagen ändras. Enligt lagförslaget kan en enspråkig kommun bli tvåspråkig på begäran av kommunfullmäktige och genom ändring av förordning av statsrådet, trots att kommunens språkliga ställning redan har fastställts för en tioårsperiod genom förordning av statsrådet. Kommunen kan därmed beviljas förhöjda statsandelar för tvåspråkigheten.
Folktingets ställningstagande
Folktinget framhåller att det viktigaste syftet med den språkliga indelningen i enlighet med 5 § i språklagen är att kommunerna har reella möjligheter att trygga den enskilda individens rättsliga ställning. Folktinget anser därför att det är problematiskt att ändra språklagen på ett sätt som inte är i enlighet med lagens syfte.
En ändring av kommunens språkliga status får också andra följder för kommunen. En tvåspråkig kommun har mera omfattande skyldigheter att ge service på båda språken än en enspråkig kommun, eftersom kommunens service och förvaltning ska ordnas så att de finsk- och svenskspråkiga invånarnas rättigheter tryggas enligt lika grunder. Majoriteten av de enspråkiga kommunerna i landet saknar i praktiken denna möjlighet, vilket innebär att kommunerna inte heller har ett jämlikt utgångsläge med avseende på förhöjda statsandelar.
Folktinget konstaterar att syftet med den lagstadgade språkliga indelningen på lokal nivå således förlorar i betydelse, om statsrådet fastställer ändringar i kommunernas språkliga status av andra orsaker än på basis av befolkningens språkförhållanden.
Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis är ett av de viktigaste syftena med statsandelssystemet att garantera att alla kommuner, oavsett skillnader i förhållanden och inkomstunderlag, har möjligheter att klara av i synnerhet sina lagstadgade uppgifter (GrUU 16/2014 m.fl.).
Enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (676/2014) får enspråkiga kommuner således inte längre ersättning för strukturella merkostnader, exempelvis för grundläggande utbildning eller för läromedel på svenska. Folktinget anser att lagen inte är förenlig med grundlagsutskottets tolkning av finansieringsprincipen för enspråkiga kommuners del. Detta kan därför även äventyra förutsättningarna för de enspråkiga kommunernas självstyrelse.
Eftersom skyldigheten att ordna grundläggande utbildning gäller alla kommuner oavsett språklig status understryker Folktinget att också enspråkiga kommuners förutsättningar att erbjuda grundläggande utbildning på det andra nationalspråket måste beaktas i statsandelssystemet. Detta förutsätter särskilda överväganden och en egen lösningsmodell i lagen om statsandel för kommunal basservice (676/2014).
Svenska Finlands folkting hänvisar till dessa ställningstaganden och ser det som nödvändigt att lagen om statsandel för kommunal basservice (676/2014) ändras, så att de enspråkiga kommunerna i landet har faktiska möjligheter att fullfölja sina språkliga förpliktelser med stöd av grundlagen och övrig lagstiftning.
Helsingfors den 12 november 2014
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Markus Österlund folktingssekreterare
Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden