Folktinget har gett ett utlåtande till Justitieministeriet om utkastet till lagförslag som gäller utveckling av tingsrättsnätverket.
Justitieministeriet
Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkast till lagförslag som gäller utveckling av tingsrättsnätverket
Hänvisning: Inbjudan till hörande OM 3/31/2016, 31.10.2016
UTLÅTANDE
Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att ge ett utlåtande om utkastet till lagförslag som gäller utveckling av tingsrättsnätverket. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget ställning till de frågor som berör de språkliga rättigheterna.
Enligt utkastet skulle det finnas 20 tingsrättsorter i stället för nuvarande 27. Det här påverkar flera tvåspråkiga tingsrätter. Tingsrätterna i Borgå och Raseborg läggs ned och tingsrätten i Karleby fortsätter som kansli, då Mellersta Österbottens och Österbottens domkretsar sammanslås. Sammanslagningen leder också till att majoritetsspråket i den nya Österbottens domkrets ändras från svenska till finska.
Ministeriets förslag innebär sammantaget en radikal försämring av rättsväsendets organisering ur svenskspråkiga invånares synvinkel och kan inte godkännas som sådant. Den svenskspråkiga befolkningen är i reformen dubbelt exponerad: tillgången till rättstjänsterna försämras samtidigt som den språkliga servicen riskerar försvagas. Detta har inte beaktats i beredningsarbetet.
Tillämpningen av grundlagens bestämmelser
Regeringens utkast
I grundlagens 17 § stadgas om de språkliga rättigheterna. Enligt utkastet ska de språkliga rättigheterna tryggas inte enbart formellt, utan den svensk- och finskspråkiga befolkningens jämlikhet ska tryggas också i praktiken bland annat då man ordnar samhällelig service.
Enligt utkastet ska dock grundlagens 122 § om förvaltingens administrativa indelning inte tillämpas eftersom det är fråga om rättsskipning och domstolsväsendet inte ska anses vara inom tillämpningsområdet för GL 122 §. Man har dock enligt utkastet i beredningen ändå beaktat bestämmelsens krav om jämlikhet mellan språkgrupperna.
Folktingets kommentarer
Folktinget delar inte uppfattningen om att grundlagens 122 § inte ska tillämpas. Det är i sig klart att bestämmelsen inte ska tillämpas på rättsskipning i sig. I förevarande fall är det fråga om rättsförvaltningens strukturer. Placeringen av tingsrätter och deras kanslier är att betrakta som organisering av förvaltning.
Folktinget känner inte till att lagstiftaren skulle ha haft för avsikt att utesluta dylika myndighetsstrukturer från bestämmelsens tillämpningsområde. Särskilt i frågor som denna där det gäller grundläggande samhällelig service, skulle det enligt Folktingets bedömning strida mot grundlagens anda att tolka 122 § tillämpningsområde snävt.
Nedläggningen av Västra – och Östra Nylands tingsrätter
Regeringens utkast
Enligt utkastet ska Västra Nylands tingsrätt (belägen i Raseborg) läggas ned och införlivas i Esbo tingsrätt. Dessutom föreslås att Östra Nylands tingsrätt (Borgå) läggs ned och införlivas i Vanda tingsrätt. Esbo och särskilt Vanda tingsrätter är båda i praktiken starkt finskspråkiga.
Enligt regeringens utkast ska den språkliga servicen tillgodoses genom tillsättande av språkdomartjänster vid de berörda tingsrätterna. Vad gäller kanslipersonalen räknar man med att åtminstone en del av personalen ska flytta till den nya arbetsplatsen. Med hänvisning till organisationernas storlek ska det dessutom vara lätt att anställa personal till Esbo och Vanda tingsrätter.
Nedläggningen av Västra – och Östra Nylands tingsrätter motiveras med att det nödvändigt koncentrera tillhandahållandet av rättstjänster till större enheter för att garantera rättssystemets långsiktiga funktion och effektivitet.
Folktingets kommentarer om Västra Nylands tingsrätt
Folktinget anser att regeringens argumentation är bristfällig på ett flertal punkter. Särskilt olyckligt är att man vid avvägningen av de olika alternativen inte öppet argumenterar för varför just Västra Nylands tingsrätt ska läggas ned.
Folktinget framhåller att det jämfört med Västra Nylands tingsrätt finns ett flertal andra tingsrätter belägna i regioner med snarlik eller mindre befolkning samt bättre kommunikationer till närmaste stora tingsrätt. Nedan redogörs för några av regeringens problematiska prioriteringar.
Enligt utkastet ska tingsrätterna i Kouvola (Kymmenedalens tingsrätt) och Villmanstrand (Södra Karelens tingsrätt) bevaras. Avståndet mellan dessa tingsrätter är ca 88 km. Den föreslagna Kymmenedalens tingsrätts befolkningsmängd är ca 173 000 personer, det vill säga lika stor som den nuvarande Västra Nylands tingsrätts befolkningsmängd. Den planerade Södra Karelens tingsrätts befolkningsmängd skulle uppgå till 131 000 personer, det vill säga betydligt mindre än nuvarande Västra Nylands tingsrätts befolkningsmängd.
Enligt utkastet ska också Tavastehus tingsrätt (Egentliga Tavastlands tingsrätt) bevaras fast dess befolkningsmängd är ungefär lika stor som Västra Nylands tingsrätts. Vidare har man beslutat sig för att i Hyvinge bevara ett från Östra Nylands tingsrätt separat kansli trots att kansliet har mycket goda tågförbindelser (30 min.) och befinner sig på endast 60 kilometers köravstånd från Vanda tingsrätt.
Nämnda tingsrätter har inte likt Västra Nylands tingsrätt en utpräglad uppgift att producera rättstjänster på två språk. Eftersom här föreligger en tydlig konflikt bör man bedöma huruvida prioriteringarna i utkastet tål en granskning utgående från grundlagsutskottets praxis som relaterar till grundlagens 122 § om förvaltningens administrativa indelning.
Folktinget hänvisar till grundlagsutskottets och justitiekanslerns praxis. Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 21/2009 rd) förutsätter skyldigheten att säkerställa de grundläggande språkliga rättigheterna att man väljer det områdesalternativ som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna, om det finns alternativa områdesindelningar. Enligt grundlagsutskottets betänkande (GrUB 10/1998 rd) kan de språkliga förhållandena innebära sådana särskilda skäl, som berättigar till avvikelser från i sig förenliga områdesindelningar. Enligt justitiekanslerns beslut kan ekonomiska- och ändamålsenlighetssynpunkter inte tillmätas samma tyngd som de grundläggande rättigheterna vid bedömningen av ett lagförslag (beslut av justitiekanslern i statsrådet, OKV/1370/1/2009, 30.10.2009).
Mot bakgrund av ovan nämnda praxis är det förvånande att man inte i utkastet motiverar och öppnar upp avvägningen gällande nedläggningsbesluten. Detta trots att man konstaterar att man beaktat grundlagens 122 § om den administrativa indelningen. Folktinget finner att både resonemanget och slutresultatet är oacceptabelt med tanke på tryggandet av de grundläggande språkliga rättigheterna.
Utkastet är vidare bristfälligt eller rent av vilseledande i ett par andra hänseenden. Kanslipersonalen vid Västra Nylands tingsrätt är huvudsakligen bosatt i Ekenäs och avståndet från Ekenäs centrum till Esbo tingsrätt är ca 90 km, inte 80 km såsom man låter förstå i utkastet. De allmänna kommunikationerna kan inte anses vara skäliga, då restiden med allmänna kommunikationsmedel per riktning är ca 1 timme 40-50 minuter och det inte finns möjligheter att hinna till början av tjänstetid kl. 8.00. I motsats till vad som står i utkastet är Raseborg heller inte en del av Esbo pendlingsområde (Arbets- och näringsministeriets förordning om pendlingregioner 17.12.2009/1153).
Folktinget ifrågasätter vidare utkastets utsaga enligt vilket det skulle ha vara lätt att rekrytera svenskspråkig personal till tingsrättens kansli i Esbo. Enligt uppgift har rekryteringen av svenskspråkig personal till Esbo tingsrätt varit utmanande och Folktinget ser inte att den nya större organisationen skulle ha större framgång vad gäller att hitta personal med tillräckliga svenskakunskaper.
Som helhet är det enligt Folktinget uppenbart att beredningsarbetet är bristfälligt och att man inte gjort en verklig avvägning av de tillbudsstående alternativen då det gäller att uppnå reformens målsättning om ett effektivt och livskraftigt tingsrättsnätverk. Folktinget ser att det är uppenbart att de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet kan tryggas bäst genom att Västra Nylands tingsrätt förblir en självständig tingsrätt. Oberoende av den exakta tingsrättsstrukturen i Västra Nyland bör kanslifunktioner bevaras i Raseborg.
Folktingets kommentarer gällande Östra Nylands tingsrätt
Situationen vid Östra Nylands tingsrätt är en annan då tingsrätten är betydligt mindre än Västra Nylands tingsrätt. Tingsrätten som är belägen i Borgå arbetar i sammansättningen lagman plus fem domare. De språkliga rättigheterna bör trots tingsrättens mindre storlek ändå tryggas och man bör inte skrida till åtgärder som på lång sikt drastiskt försämrar den Östnyländska befolkningens tillgång till högklassiga rättstjänster på svenska.
Folktinget ser det som givet att en flytt av Östra Nylands tingsrätts kanslifunktioner till Vanda på lång sikt undergräver den svenskspråkiga servicen. De allmänna kommunikationerna kan inte anses vara goda och med stor sannolikhet kommer kanslipersonalen som huvudsakligen är bosatt i Borgå och i Lovisa att söka alternativa arbetsmöjligheter i den egna regionen. Rekryteringsläget i Vanda vad gäller svenskspråkig kanslipersonal torde om möjligt vara ännu sämre än i Esbo. Genomförs reformen enligt nuvarande modell kommer den östnyländska befolkningen att på lång sikt betjänas huvudsakligen av finskspråkig kanslipersonal.
I tingsrätten i Vanda är arbetsspråket finska och arbetsmiljön är starkt finskspråkig. Erfarenhet visar att i en dylik verksamhetsmiljö kommer det svenska språket att marginaliseras och den juridiska terminologin på svenska att utarmas. Detta undergräver den språkliga servicen på lång sikt och är dessutom skadligt för svenskans livskraftighet som juridiskt språk i Finland.
Folktinget anser att man i Östra Nyland bör hitta en lösning som är acceptabel både ur operativ och ur språklig synvinkel. De språkliga rättigheterna kunde tryggas bäst på lång sikt genom att ett sidokansli i Borgå bevaras då Östra Nylands och Vanda tingsrätt sammanslås. Kanslipersonalen skulle under dessa omständigheter huvudsakligen vara placerad i Borgå.
Omstruktureringarna i Österbotten
Regeringens utkast
Enligt utkastet sammanslås Österbottens och Mellersta Österbottens tingsrätter, vilket medför att Mellersta Österbottens tingsrätt belägen i Karleby omvandlas till ett kansli. Enligt utkastet ska sammanträdesplatsen i Jakobstad läggas ned.
Enligt utkastet är omstruktureringarna i Österbotten inte problematiska ur språklig synvinkel eftersom ett tillräckligt antal språkdomartjänster tillsätts inom den nya tingsrätten.
Folktingets kommentarer
Österbottens tingsrätt med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen får enligt beslutet finskspråkig majoritet. Österbottens tingsrätt är den enda tingsrätten på fastlandet med svenska som förvaltningsspråk. Tingsrätten är därtill den enda tingsrätten på fastlandet där tingsnotarier kan utföra domstolspraktik på svenska, vilket har en central betydelse med tanke på den uppenbara bristen på svenskkunniga domare och annan domstolspersonal i landet.
Tingsrättens arbetsspråk har relevans också med avseende på den tvåspråkiga juridiska utbildning som den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet ordnar i Vasa, samtidigt som behovet av svenskkunniga domare och övrig domstolspersonal tryggas tack vare utbildningen.
Om tingsrätten byter majoritetsspråk påverkas bl.a. behörighetsvillkoren gällande domarnas och den övriga personalens språkkunskaper, tingsrättens arbetsspråk, domstolspraktiken på svenska och övriga faktorer med anknytning till domstolens verksamhet på svenska. Förslaget innebär också att svenskspråkiga tingsnotarier måste ha avlagt det s.k. stora språkprovet i finska med vitsordet utmärkta kunskaper, vilket ytterligare försämrar tillgången till offentligt anställda jurister som kan svenska i landet.
Folktinget understryker alltså förslagets konsekvenser för den språkliga servicen är mer långtgående än vad man låter förstå i utkastets bristfälliga konsekvensanalys. Folktinget understryker att god lagstiftningspraxis förutsätter att de språkliga konsekvenserna utreds grundligt och det bör man göra också i detta fall.
Att det på fastlandet finns en tingsrätt som har svenska som arbetsspråk är alltså av största vikt med tanke på behoven av att trygga språklig service på sikt, att trygga förutsättningarna för en god utbildning och möjligheterna till auskultering och tingsmeritering på svenska samt att rekrytera språkkunniga jurister. De planerade omstruktureringarna försvagar det svenska språkets ställning inom rättväsendet på ett oacceptabelt sätt. Folktinget förutsätter att eventuella omstruktureringar i Österbotten inte leder till en ändringa av arbetsspråket från svenska till finska. Folktinget understöder en lösning där tingsrätternas domkretsar följer landskapsgränserna mellan landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten.
Övriga synpunkter
Enligt utkastet skulle förslaget minska utgiftstrycket för investeringar med ca 2 miljoner euro och de årliga brukskostnaderna skulle minska med ca 2 miljoner euro. Anmärkningsvärt är dock att den största utgiftsökningen, resekostnader för parter, ombud och vittnen inte alls beaktats med hänvisning till att det är svårt att beräkna dessa kostnader. Enligt uppgift skulle det dock vara möjligt att utgående från tillgänglig information om nuvarande resekostnader göra åtminstone en grov uppskattning av utgiftsökningen.
Med tanke på att det torde vara fråga om en betydande ökning av kostnaderna, potentiellt en betydande del av de totala inbesparingarna, är det absolut nödvändigt att utreda ökningen av resekostnaderna. Folktinget finner det oacceptabelt att man, bland annat av ekonomiska orsaker, genomför en reform som leder till att den språkliga servicen inom rättsväsendet försvagas betydligt samtidigt som den största utgiftsposten inom reformen förblir outredd och ouppskattad.
Slutligen
Folktinget har redogjort för att reformen får många allvarliga följder för befolkningens tillgång till rättstjänster på svenska. Minst lika oroande är dock det faktum att den indirekta följden av lagförslaget vore att det svenska språket inte längre kvarstår som ett levande språk inom rättsväsendet. Eftersom negativa förändringar föreslås i alla delar av svensktalande Finland kommer de sammantagna, ackumulerade konsekvenserna att vara mycket negativa för rättsväsendets förmåga att ge service på svenska och finska enligt lika grunder.
Det är redan nu känt att svenskspråkiga personer ofta väljer att sköta sitt ärende på finska för att man uppfattar att det leder till bättre service. Folktinget kan inte acceptera att denna trend stärks. Det allmänna har en av grundlagen följande skyldighet att garantera högklassiga rättstjänster på svenska och man bör inte genomföra en reform som till väsentliga delar underminerar tillgången till dessa tjänster.
Helsingfors, 12.12.2016
Svenska Finlands folkting
Thomas Blomqvist
Folktingsordförande
Markus Österlund
Folktingssekreterare
Erik Munsterhjelm
Sakkunnig inom social- och hälsovård