– Vi måste lyssna på den kritik som förts fram, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist i ett pressmeddelande.

Under de senaste veckorna har vi fått följa med hur flera unga finlandssvenskar ifrågasätter undervisningen i finska i skolan. De upplever att undervisningen fokuserar för mycket på grammatik och för lite på att verkligen klara av att tala finska i vardagen. Också enligt Tankesmedjan Magmas rapport upplever finlandssvenska elever på många håll att de inte lär sig en tillräcklig finska.

– Vi måste lyssna på den kritik som förts fram, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist. Det är därför viktigt att vi på bred front diskuterar hur vi bättre kan anpassa undervisningen till dagens krav.  Svaga kunskaper i finska kan leda till att svenskspråkiga i allt högre grad söker sig utomlands efter jobb. Det i sin tur leder till att personer med stark koppling till det finlandssvenska och med förståelse för svenskans betydelse blir färre inom arbetslivet i Finland. På lång sikt kan det vara ett hot för en fungerande tvåspråkighet.

– Paradoxalt nog kan man säga att för att svenskan i Finland ska må bra, krävs det bättre kunskaper i finska, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist.

Folktinget har behandlat språkundervisningen i grundskolan redan på sin session 2019 och fastställde att Folktinget i alla sammanhang ska föra fram betydelsen av kunskap i landets nationalspråk.