Pressmeddelande som sänts i samband med att Folktinget idag gett sitt utlåtande om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.
Folktinget har särskilt tagit fasta på bestämmelserna om nationalspråksnämnden, samarbetet mellan de tvåspråkiga vårdlandskapen, vårdlandskap X, överföringen av Kårkullas verksamhet till vårdlandskapen och elevvården.
– Vi föreslår åtgärder bland annat för att stärka nationalspråksnämnden, för att förstärka samarbetet mellan de tvåspråkiga vårdlandskapen och för att trygga kontinuiteten i de tjänster som överförs när Kårkulla samkommun upplöses, säger folktingsordförande Sandra Bergqvist.
– Överlag är vi nöjda med hur svenskan syns och hur det språkliga nu utvecklats jämfört med tidigare reformförslag, fortsätter Bergqvist.
Lagförslaget innehåller flera olika samarbetsmöjligheter för vårdlandskapen. De tvåspråkiga landskapen ska avtala om samarbete och arbetsfördelning om vissa svenskspråkiga tjänster, bland annat en del av Kårkullas tjänster, men också andra tjänster som inte är ändamålsenliga eller möjliga att producera i alla tvåspråkiga landskap.
– Avtalet bör också omfatta sådant som inte kan erbjudas i alla tvåspråkiga landskap, till exempel där klientunderlaget är litet, eller för att det inte finns tillgång till expertis på svenska, konstaterar Bergqvist. I utkastet till lagförslag nämns som exempel tjänster inom barnpsykiatrin och missbrukarvården. Behovet av samarbete är stort även för olika typer av funktionshinderservice, vissa tjänster inom barnskyddet och inom den specialiserade geriatrin.
Lagförslaget innehåller också andra frivilliga samarbetsformer för att trygga tillgången till tjänster på svenska. Dessa kunde utnyttjas till exempel i vårdlandskap där den svenskspråkiga befolkningen är mycket liten, såsom Kymmenedalen, Vanda-Kervo och Mellersta Österbotten.
– Utkastet till lagförslag ger de tvåspråkiga vårdlandskapen goda möjligheter att förbättra tillgången svensk service. I synnerhet gäller det här för mindre klientgrupper, säger folktingssekreterare Christina Gestrin. Det förutsätter dock att vårdlandskapen tar vara på de samarbetsmöjligheter som lagförslaget erbjuder och verkligen planerar de svenskspråkiga servicestigarna. Klienterna ska erbjudas tillgång till service på eget språk, oberoende av hemort, fortsätter Gestrin.
– Mycket viktigt för att den svenska servicen ska fungera är att det i framtidens social- och hälsovårdscentraler finns tillräcklig svenskspråkig expertis som kan utreda klienternas servicebehov och planera svenskspråkiga servicestigar också med hjälp av privata och tredje sektorns producenter, konstaterar Gestrin.
Du kan läsa utlåtandet genom att klicka här.