Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Skrivelse till minister Ohisalo

Publicerad den:

Folktinget har sänt en skrivelse till inrikesminister Maria Ohisalo om behovet av svenska frågor inom polisväsendet.

Inrikesminister
Maria Ohisalo

Bästa minister,
Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att träffa er och diskutera frågor med anknytning till svenska språkets ställning och förverkligandet av språkliga rättigheter inom polisväsendet.
Folktinget önskar fästa ministeriets uppmärksamhet dels vid Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet, dels vid de regionala polisenheterna med svenska som majoritetsspråk inom vissa tvåspråkiga polisinrättningar i landet.

Folktinget har erfarit att det är angeläget:
– att stärka verksamhetsförutsättningarna för Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet och därmed polisutbildningen på svenska
– att stärka verksamhetsförutsättningarna för de regionala polisenheterna med svenska som majoritetsspråk, som har till uppgift att trygga och utveckla den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning.

Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet

Folktinget hänvisar till att Polisyrkeshögskolan som enda läroanstalt i landet har en lagstadgad uppgift att ordna polisutbildning. Undervisnings- och examensspråken är finska och svenska, och utbildningen ordnas följaktligen på båda språken. Tillgången till svenskkunniga poliser är en särskilt angelägen fråga för de tvåspråkiga polisinrättningarna och landskapet Åland.

I kontakter med polismyndigheterna har var och en rätt att använda finska eller svenska med stöd av 10 § i språklagen (423/2003). Polismyndigheterna ska självmant se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken (23 §). Folktinget hänvisar till att en förutsättning för förverkligandet av språkliga rättigheter är att det finns en tillräcklig tillgång till manskap med utmärkta respektive goda faktiska kunskaper i svenska samt underbefäl och polisbefäl som kan svenska. Polisutbildningen på svenska har en nyckelroll i detta sammanhang.
Risto Lammi, tidigare överdirektör vid inrikesministeriets polisavdelning, har särskilt konstaterat att den svenskspråkiga högre yrkeshögskoleutbildningen (befälsutbildningen) vid Polisyrkeshögskolan är viktig för att man ska kunna upprätthålla ett svenskspråkigt kunnande och förståelse för språkfrågor inom förvaltningen (föredrag vid Folktingets seminarium 3.10.2018).
Folktinget hänvisar vidare till det viktiga i att Polisyrkeshögskolan har sådana ekonomiska och personella resurser som garanterar en likvärdig utbildning på båda språken. Folktinget har
emellertid erfarit att den svenskspråkiga utbildningsenheten inte har tilldelats tillräckliga resurser för sin lagstadgade uppgift att ordna polisutbildning på svenska.

Folktinget motiverar sitt ställningstagande i det följande:

– Den finskspråkiga och den svenskspråkiga utbildningen följer samma läroplan, men skillnaderna i lärarresurser är betydande. Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet har för närvarande en personalstyrka på sju (7) tjänster, som består av både ordinarie och tidsbundna tjänster. Denna lärarstab ansvarar för hela den svenskspråkiga utbildningen. Det här kan jämföras med att över 100 personer sköter den finskspråkiga undervisningen som huvudsyssla. Det sammanlagda antalet anställda vid Polisyrkeshögskolan är närmare 210.
– Den svenskspråkiga utbildningsenheten ordnar grundutbildning för nya studerande med ett och ett halvt års intervall. År 2017 inleddes en svenskspråkig högre yrkeshögskole-utbildning. För denna utbildning hade den svenskspråkiga utbildningsstaben erhållit tre temporära tilläggstjänster, vilket medförde att utbildningen kunde genomföras i sin helhet. År 2019 genomfördes specialiseringsstudier på svenska för blivande polisunderbefäl med hjälp av en temporär tilläggstjänst.
– Den svenskspråkiga utbildningsenheten utbildar personal för i första hand de tvåspråkiga polisinrättningarna och Ålands polismyndighet. Enhetens möjligheter att anlita föreläsare från de tvåspråkiga polisinrättningarna är däremot begränsade, bland annat för att Polisyrkeshögskolan inte automatiskt har rätt att utbetala föreläsningsarvoden till anställda inom polisförvaltningen. Eftersom utbildningsenhetens egen lärarstab är liten, så försvårar detta ytterligare möjligheterna att bredda kursutbudet och samtidigt upprätthålla utbildningens kvalitet på samma höga nivå som den finskspråkiga utbildningen. Som jämförelse kan nämnas att utbildningsenheterna i de övriga nordiska länderna utan hinder kan anlita föreläsare från polisdistrikten, eftersom regelverket tillåter detta i samtliga länder förutom i Finland. Eftersom Finland har två likvärdiga nationalspråk är det viktigt att ministeriet även säkerställer lika verksamhetsförutsättningar för den lagstadgade polisutbildningen på finska och svenska.
– Det finns också ett akut behov av yrkesinriktad fortbildning på svenska. Utbildningsenheten har inte kunnat ordna egentlig fortbildning under de senaste 10 åren på grund av att lärarresurserna har varit otillräckliga. Detta är problematiskt med tanke på det kontinuerliga behovet av yrkesinriktad fortbildning på svenska inom de tvåspråkiga polisinrättningarna och Ålands polismyndighet.

– Vidare sköter enheten administrativa och förvaltningsmässiga uppgifter utöver undervisningen, vilka sköts separat inom den finskspråkiga verksamheten. Ytterligare ansvarar enheten för Polisyrkeshögskolans nordiska samarbete.

Med hänvisning till Polisyrkeshögskolans lagstadgade skyldighet att ordna utbildning på finska och svenska framhåller Folktinget att det finns ett angeläget behov att stärka verksamhetsförutsättningarna för den svenskspråkiga utbildningsenheten. Folktinget ber därför inrikesministeriet se till:
– att utbildningsenheten garanteras de ordinarie lärartjänster som behövs för att verksamheten ska kunna tryggas också på lång sikt
– att Polisyrkeshögskolan därtill beviljas rätt att utbetala föreläsningsarvoden till anställda inom polisförvaltningen, och att de tvåspråkiga polisinrättningarna samt de riksomfattande enheterna Centralkriminalpolisen (CKP) och Skyddspolisen (Skypo) tillförs en skyldighet att bistå Polisyrkeshögskolan med föreläsare enligt behov.


Regionala polisenheter med svenska som majoritetsspråk


Sedan samtliga polismyndigheter med svenska som majoritetsspråk i landet hade lagts ned inrättades regionala enheter med svenska som majoritetsspråk år 2009. Det här skedde när reformen av polisens förvaltningsstruktur inleddes (PORA I). I nuläget finns det fem regionala enheter inom tre tvåspråkiga polisinrättningar i landet: Pedersöre, Korsholm, Närpes, Åboland och Raseborg, vars verksamhetsområde baseras på häradsindelningen.
Enheterna har till uppgift att trygga särskilt den svenskspråkiga polisservicen och ansvarar därtill för utvecklingen av den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning. Riksdagens förvaltningsutskott har konstaterat att ”De regionala enheterna bör ha sådana resurser och sådan kompetens och ställning att de också i praktiken kan trygga den finsk- och svenskspråkiga servicen” (FvUB 7/2009 rd).

Det tredje skedet av strukturreformen (PORA III) genomfördes 2014–16. En utgångspunkt för reformen var att polisens språkliga service tryggas och att svenska språkets ställning inte försvagas. Redan år 2016 konstaterade emellertid Polisstyrelsen i ett utlåtande till ministeriet att de regionala enheternas beredskap att trygga tillstånds- och polisservicen på svenska har försvagats som resultat av strukturförändringarna. Antalet tjänster vid de regionala enheterna har minskat, och enheternas användning av svenska både som arbetsspråk och inom förvaltningen överlag har minskat. Svenska språket reduceras ofta till ett medel endast för muntlig kommunikation. Polisstyrelsen konstaterade att det är befogat att analysera och uppmärksamma vilka förutsättningar och resurser som behövs i långtidsplanerna och den årliga resurstilldelningen för att säkerställa och utveckla polisinrättningarnas service på svenska. (POL-2016-5644, 1.6.2016)
Även Folktinget har erfarit att det är nödvändigt att stärka de regionala enheternas verksamhetsförutsättningar. Tjänster/uppgifter har överförts från enheterna till övriga polisstationer, vilket inte är i enlighet med de bestämmelser som antogs i samband med strukturreformen PORA. Språkkunskapsvillkoren för dessa tjänster/uppgifter har samtidigt ändrats från goda kunskaper till nöjaktiga kunskaper i svenska. Utöver detta har en
centralisering av funktioner och service till övriga polisstationer lett till att enheternas användning av svenska som arbetsspråk och inom förvaltningen har minskat, vilket också framgick av Polisstyrelsens utlåtande. Eftersom specialtjänster/uppgifter och förmanstjänster/uppgifter har centraliserats, så äventyras därtill de svenskspråkiga polismännens likvärdiga möjligheter till avancemang i yrket. Sammantaget kan det konstateras att de regionala enheternas verksamhetsförutsättningar och organiseringen av den språkliga servicen har försvagats betydligt till följd av strukturförändringarna.
På längre sikt finns det en uppenbar risk att detta får konsekvenser också för den svenskspråkiga polisutbildningen på riksnivå. De regionala enheterna och Ålands polismyndighet har en central betydelse för samarbetet kring Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildning. Med tanke på det specialkunnande som behövs i undervisningen är det ytterst viktigt att de regionala enheterna ges möjlighet att delta med föreläsare enligt behov, vilket också för sin del förutsätter att enheterna har tillräckliga personalresurser.

Folktinget har uppmärksammat behovet att stärka enheternas ställning och befogenheter ett flertal gånger under årens lopp. Folktinget riktade bland annat en skrivelse till statsrådets kansli 9.3.2020 och underströk vikten av att regeringen utvärderar de långsiktiga språkliga konsekvenserna av strukturreformens olika skeden (PORA I och III). Samtidigt föreslog Folktinget att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa de regionala enheternas formella och faktiska förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska. Polisväsendet hör också till de frågor som Folktinget diskuterade med ministeriets kanslichef Kirsi Pimiä 25.6.2020.
Eftersom de regionala enheterna har inrättats för att trygga särskilt den svenskspråkiga polisservicen och dessutom ansvarar för att utveckla den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning har de en ytterst central funktion när det gäller förverkligandet av invånarnas grundläggande språkliga rättigheter. Enligt 16 § 3 mom. i polisförvaltningslagen (110/1992) kan inrikesministeriet genom förordning utfärda närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter. Enligt uppgift har en sådan förordning inte ännu utfärdats för de regionala enheternas del.
Med hänvisning till detta föreslår Folktinget:
– att ministeriet genom förordning preciserar de regionala enheternas ställning och uppgifter, särskilt med avseende på enheternas uppgift att trygga och utveckla polisservicen på svenska inom respektive polisinrättning.

– att ministeriet utvärderar de långsiktiga språkliga konsekvenserna av reformen av polisens förvaltningsstruktur (PORA I och III) och vidtar behövliga åtgärder för att stärka den svenskspråkiga förvaltningsstrukturen på olika nivåer inom polisväsendet.
– att ministeriet i sitt resultatavtal med Polisstyrelsen förutsätter att en tjänst som ansvarsperson för språkärenden inrättas vid Polisstyrelsen. Tjänstemannen bör särskilt främja och följa upp tillgodoseendet av språkliga rättigheter samt utvecklingen av polisväsendets svenskspråkiga verksamhet i samarbete med de regionala enheterna och Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet.
– att Polisstyrelsen i sitt resultatavtal med de tvåspråkiga polisinrättningarna årligen fastställer konkreta språkliga riktlinjer för verksamheten och följer upp hur dessa har förverkligats i praktiken.

Helsingfors den 24 juni 2021

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Sandra Bergqvist
folktingsordförande

Christina Gestrin
folktingssekreterare

Mats Brandt
ordförande Folktingets förvaltningsutskott

Hans Snellman
medlem Folktingets förvaltningsutskott

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Kjell Nylund
överkommissarie svenskspråkig polisutbildning
Polisyrkeshögskolan

Liknande