Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Sammandrag av frågor till minister Ohisalo

Publicerad den:

Folktinget diskuterade med inrikesminister Maria Ohisalo 24.6 om behovet av räddningsmannautbildning på svenska och svenska frågor inom polisväsendet.

Inrikesminister Maria Ohisalo

Bästa minister,
Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att träffa er igen och diskutera svenska frågor inom ministeriets förvaltningsområde. Folktinget önskar lyfta fram tre huvudfrågor:
– räddningsmannautbildningen på svenska, som uppföljning av vårt möte 15.12.2020
– verksamhetsförutsättningarna för Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildnings-enhet och
– verksamhetsförutsättningarna för de regionala polisenheterna med svenska som majoritetsspråk.


Räddningsmannautbildningen på svenska
Bristen på svenskkunnig yrkespersonal inom räddningsväsendet har lett till att situationen är mycket utmanande inom de tvåspråkiga områdena och på Åland. Det här är en direkt följd av att det inte har ordnats regelbunden räddningsmannautbildning på svenska i landet.
 

För att uppnå en långsiktig lösning på denna fråga föreslår Folktinget:

– att Räddningsinstitutets lagstadgade skyldighet att ordna räddningsmanna-utbildning på svenska överförs på permanent basis till Helsingfors räddningsskola, så att staten samtidigt övertar finansieringen av utbildningen.
Folktinget understryker ytterligare det viktiga i att räddningsmannautbildningen på svenska ordnas regelbundet, företrädesvis vart tredje år. Räddningsskolan bör även ges rätt att vid behov ordna utbildningen utanför Helsingfors. Det här bidrar samtidigt till att underlätta behovet av utbildad heltidspersonal inom räddningsväsendet överlag, vilket uppgår till 750–1000 heltidsbrandmän före år 2030. Personalbehovet utgör följaktligen en central utmaning för räddningsväsendet framöver.


Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet


Polisyrkeshögskolans lagstadgade uppgift att ordna polisutbildning på finska och svenska förutsätter att det finns ekonomiska och personella resurser som garanterar en likvärdig utbildning på båda språken. Folktinget har emellertid erfarit att den svenskspråkiga utbildningsenheten inte har tilldelats tillräckliga resurser för sin uppgift att ordna polisutbildning på svenska. Det här försvårar möjligheterna att upprätthålla den svenskspråkiga utbildningens kvalitet på samma höga nivå som inom den finskspråkiga utbildningen.

Personalstyrkan inom den svenskspråkiga utbildningsenheten är ytterst liten, och därtill är enhetens möjligheter att anlita föreläsare från de tvåspråkiga polisinrättningarna samt Centralkriminalpolisen och Skyddspolisen begränsade av avtalsmässiga orsaker. För att stärka den svenskspråkiga enhetens verksamhetsförutsättningar och därmed polisutbildningen på svenska ber Folktinget ministeriet se till:

– att den svenskspråkiga utbildningsenheten garanteras de ordinarie lärartjänster som behövs för att verksamheten ska kunna tryggas också på lång sikt
– att Polisyrkeshögskolan därtill beviljas rätt att utbetala föreläsningsarvoden till anställda inom polisförvaltningen, och att de tvåspråkiga polisinrättningarna samt de riksomfattande enheterna Centralkriminalpolisen (CKP) och Skyddspolisen (Skypo) tillförs en skyldighet att bistå Polisyrkeshögskolan med föreläsare enligt behov.


De regionala polisenheterna med svenska som majoritetsspråk

Det finns fem regionala enheter med svenska som majoritetsspråk inom tre tvåspråkiga polisinrättningar i landet. Enheterna har till uppgift att trygga särskilt den svenskspråkiga polisservicen och ansvarar därtill för utvecklingen av den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning. De regionala enheterna har följaktligen en central betydelse när det gäller skyldigheten att förverkliga invånarnas grundläggande rättigheter.

Strukturförändringarna inom polisförvaltningen (PORA I och III) har emellertid försvagat enheternas verksamhetsförutsättningar, vilket inte är i enlighet med lagstiftarens vilja. Tjänster/uppgifter har överförts från enheterna till övriga polisstationer, vilket inte är i enlighet med de bestämmelser som antogs i samband med strukturreformen PORA. På sikt finns det en uppenbar risk att detta även får konsekvenser för den svenskspråkiga polisutbildningen på riksnivå. Folktinget framhåller att det är nödvändigt att stärka enheternas formella och faktiska förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska och föreslår:

– att ministeriet genom förordning preciserar de regionala enheternas ställning och uppgifter, särskilt med avseende på enheternas uppgift att trygga och utveckla polisservicen på svenska inom respektive polisinrättning
– att ministeriet utvärderar de långsiktiga språkliga konsekvenserna av reformen av polisens förvaltningsstruktur (PORA I och III) och vidtar behövliga åtgärder för att stärka den svenskspråkiga förvaltningsstrukturen på olika nivåer inom polisväsendet.
– att ministeriet i sitt resultatavtal med Polisstyrelsen förutsätter att en tjänst som ansvarsperson för språkärenden inrättas vid Polisstyrelsen. Tjänstemannen bör särskilt främja och följa upp tillgodoseendet av språkliga rättigheter samt utvecklingen av polisväsendets svenskspråkiga verksamhet i samarbete med de regionala enheterna och Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildnings-enhet.
– att Polisstyrelsen i sitt resultatavtal med de tvåspråkiga polisinrättningarna årligen fastställer konkreta språkliga riktlinjer för verksamheten och följer upp hur dessa har förverkligats i praktiken.

Folktinget bifogar de två skrivelser (15.12.2020 och 24.6.2021), där dessa frågor behandlas närmare.

Helsingfors den 24 juni 2021

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Sandra Bergqvist
folktingsordförande

Christina Gestrin
folktingssekreterare

Liknande