Finlands första välfärdsområdesval förrättas söndagen 23 januari 2022. Det är första gången i historien som finländarna ska rösta i ett skilt val om social- och hälsovården. Då väljs de ledamöter som kommer att besluta om hur din vård ser ut i framtiden. Här kan du läsa om vad valet innebär och varför det är viktigt att rösta!
Varför förrättas välfärdsområdesvalet?
Riksdagen godkände i juni 2021 regeringen Marins förslag till reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Det var ett historiskt beslut eftersom flera regeringar i över 15 års tid har försökt få till stånd en vårdreform, men försöken har strandat längs vägen och ingen regering har tidigare nått hela vägen fram.
Reformen innebär att ansvaret att ordna social- och hälsovård samt räddningsväsendet överförs från kommunerna till 21 nya välfärdsområden. Helsingfors stad kommer fortsättningsvis ha kvar ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet inom sitt område.
Välfärdsområdenas verksamhet inleds den 1 januari 2023 och kommer att ledas av fullmäktigen, som består av de ledamöter som väljs i välfärdsområdesvalet.
Varför behövs en social- och hälsovårdsreform?
Idag får inte alla invånare social- och hälsovårdstjänster på lika villkor. På vissa ställen i Finland kan väntetiderna vara långa och vissa kommuner kan ha det sämre ekonomiskt ställt. Då kanske det inte finns pengar att satsa på specialvård eller förebyggande vård. Alla kommuner har helt enkelt inte samma förutsättningar att erbjuda högkvalitativ vård till sina invånare. Dessutom förlorar vissa kommuner skattebetalare i takt med utflyttningen från glesbygderna till städerna.
Målet med reformen är därför att trygga fungerande vårdkedjor och tillgången på yrkeskunnig arbetskraft, att skillnaderna i välfärd och hälsa ska minska och att alla ska få vård i ett tidigt skede.
Vilka är välfärdsområdena?
De 21 nya välfärdsområdena motsvarar till sitt område de nuvarande landskapen, förutom Nyland som delas in i fyra regioner samt Helsingfors stad. Eftersom Helsingfors stad utgör sitt eget område är det alltså i praktiken fråga om 22 anordnare av social-, hälsovårds- och räddningstjänster.
Sju välfärdsområden kommer att vara tvåspråkiga. Dessa är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen, samt Helsingfors stad, som räknas som det åttonde tvåspråkiga området. Det betyder att du inom hela det tvåspråkiga välfärdsområdet kan välja att få vårdservice på svenska eller finska.
Vad kommer välfärdsområdena att bestämma om?
Överförandet av ansvaret att ordna social- och hälsovård samt räddningsväsendet från kommuner till välfärdsområden innebär att en helt ny förvaltningsnivå inrättas. Då ansvaret överförs kommer de nya välfärdsområdena att styras av sina egna fullmäktigen, som kommer att ha den högsta beslutanderätten i välfärdsområdena. Det är alltså till välfärdsområdenas fullmäktige som ledamöter ska väljas på valdagen den 23 januari 2022.
Detta innebär att till exempel hälsostationer, socialtjänster och familjetjänster från den 1 januari 2023 inte längre kommer att ligga på kommuners eller samkommuners ansvar, utan kommer i stället handhas av välfärdsområdena. Kommunerna kommer dock att fortsätta handha alla övriga kommunala tjänster.
Reformen innebär att organiseringsansvaret inom social- och hälsovården och bas- och specialnivån överförs på en enda anordnare. Det sker således en integration mellan primär-, special-, social- och hälsovård. I Nyland fortsätter HUS ansvara för att ordna vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården men i de övriga välfärdsområdena kommer områdena själva att ansvara för all vård.
Välfärdsområdets tjänster samlas under samma beslutsfattande, en ledning och en budget. Välfärdsområdenas fullmäktige kommer att besluta om välfärdsområdets ekonomi och hur verksamheten och tjänsterna ska organiseras. Fullmäktige tillsätter välfärdsområdesstyrelsen och övriga organ inom välfärdsområdet samt väljer en direktör för området.
Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som bevakar tillgången på tjänster för den språkliga minoriteten i välfärdsområdet och att den språkliga servicen beaktas i välfärdsområdets beslutsfattande. Nämndens ordförande har närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdets styrelse.
Hur går valet till?
Det första välfärdsområdesvalet den 23 januari 2022 kommer att förrättas som ett separat val, men från och med 2025 kommer det att förrättas samtidigt som kommunalvalet. Mandattiden för välfärdsområdenas fullmäktige är fyra år.
Helsingfors stad är inte ett välfärdsområde och därmed förrättas det inget välfärdsområdesval i Helsingfors. Helsingfors kommer alltså också i fortsättningen att ha ett gemensamt fullmäktige för välfärdsområdesärenden och för stadens övriga verksamhet.
Det ordnas flera olika röstningssätt på samma sätt som i andra val. Förutom att rösta på valdagen kan du till exempel förhandsrösta och poströsta.
Varje välfärdsområdesfullmäktige beslutar själv om sin storlek, men i de minsta välfärdsområdena ska minst 59 fullmäktigeledamöter väljas och inom de största områdena minst 89 fullmäktigeledamöter. I det första välfärdsområdesvalet väljs dock minimiantalet ledamöter.
Kandidatansökningar ska lämnas in till välfärdsområdesvalnämnden senast 14.12.2021
Vem får rösta?
Rösträtt i välfärdsområdesvalet bestäms på motsvarande sätt som i kommunalvalet. Man har rösträtt i ett välfärdsområde om hemkommunen 51 dagar före valet är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga.
Alla finländare har dock inte rösträtt i välfärdsområdesvalet. Till exempel omfattas inte de personer som är bosatta i Helsingfors, eftersom Helsingfors stad fortsättningsvis kommer att ha kvar ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna.
På vem kan man rösta?
De uppställda kandidaterna är kandidater i hela välfärdsområdet. Det betyder att du inte behöver rösta på en kandidat från din kommun, utan du kan rösta på alla uppställda kandidater inom ditt välfärdsområde.
Varför är det viktigt att rösta i välfärdsområdesvalet?
Genom att rösta i välfärdsområdesvalet är du med och påverkar hur din vård kommer att se ut i framtiden. Social- och hälsovården samt räddningsväsendet omfattar ett brett spektrum av ärenden, så framtida välfärdsområdesfullmäktigen kommer att fatta beslut i många frågor som är väldigt viktiga för invånarna.
Det första välfärdsområdesvalet har stor betydelse för hur den svenskspråkiga servicen kommer att ordnas i de tvåspråkiga välfärdsområdena. De fullmäktigeledamöter som väljs in genom det första välfärdsområdesvalet kommer besluta om hur välfärdsområdets organisering och förvaltning ska byggas upp från början. De första invalda ledamöterna kommer således vara med och lägga grunden för hur de tvåspråkiga vårdstrukturerna ska fungera.
I och med denna reform öppnas med andra ord möjligheter att förbättra tillgången till svenskspråkig service. Men det är viktigt att uppbyggnaden av tvåspråkiga strukturer sker från början, för att säkerställa att den svenskspråkiga befolkningens behov möts och att vården verkligen fungerar i praktiken på bägge språk. Därför är det viktigt att just du röstar den 23 januari 2022!
Mer information om välfärdsområdesvalet hittar du på vaalit.fi/sv/valfardsomradesval.