Folktingets styrelse är oroad över svenskundervisningens framtid och bristen på koordinering gällande planeringen av svenskundervisningen vid Undervisnings- och kulturministeriet. Den reform av timfördelningen som ministeriets tjänstemannagrupp har presenterat innebär att svenskans ställning riskerar att försvagas.
Förslaget om hur den grundläggande undervisningen ska förnyas är problematiskt. De inhemska språken och engelskan missgynnas som frivilliga långa och korta språken eftersom kommunerna endast för de övriga språken, t.ex. ryska, franska eller tyska, enligt förslaget skulle få ett ekonomiskt stöd.
– Viljan att ordna svenska som långt frivilligt språk (A2) kommer sannolikt att minska till följd av denna obegripliga diskriminering av nationalspråken och engelskan. Det här förslaget kan vi inte godkänna, säger folktingsordförande Christina Gestrin.
Folktinget efterlyser också en bättre koordinering mellan de arbetsgrupper som ministerierna tillsätter. Folktingets styrelse anser att timfördelningsarbetsgruppen borde ha samordnat sitt arbete med den arbetsgrupp som har till uppgift att utveckla svenskundervisningen i de finska skolorna, och som väntas bli färdig med sitt arbete inom maj månad.
Regeringen har förbundit sig att utveckla de språkliga rättigheterna och nationalspråkens ställning genom att ta i bruk de förslag som Ahtisaarigruppen har lagt fram. Bland förslagen ingår att undervisningen i svenska ska tidigareläggas och påbörjas senast i årskurs 6.
– Folktinget förutsätter ett beslut om timresurserna som är i linje med regeringsprogrammet. Nu krävs det politisk vilja för att garantera att denna målsättning också förverkligas i praktiken, avslutar Gestrin.
För mera information, kontakta:
Folktingsordförande Christina Gestrin, tfn 050-511 3121
Folktingssekreterare Markus Österlund, tfn 040-836 7686