Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

JMs riktlinjer för medborgarssamhället

Publicerad den:

Svenska Finlands folkting lämnar i det följande sitt utlåtande om utkastet till Justitieministeriets riktlinjer för medborgarsamhället. Folktingets ställningstagande fokuserar på kommunikationen mellan staten och olika intressentgrupper från ett språkligt perspektiv.

Justitieministeriet

Ärende:  Begäran om utlåtande 15.2.2012

Hänv: Utkast till Justitieministeriets riktlinjer för medborgarsamhället 
OM 3/012/2011, OM016:00/2011

Finlands grundlag fastställer i 2 § 2 mom. den enskildes rätt att ta del i och påverka samhällets och närmiljöns utveckling. Den finsk- och den svenskspråkiga befolkningen har med stöd av 17 § 2 mom. och 2 § 2 mom. i grundlagen likvärdig rätt att delta och utöva påverkan på sitt eget språk. Det allmänna ska främja möjligheterna att delta i samhällelig verksamhet och påverka beslut som gäller honom eller henne själv enligt 14 § 3 mom. i grundlagen.

Myndigheterna ska alltså ha en aktiv roll när det gäller att skapa kommunikations- och påverkningskanaler som främjar den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga och demokratiska rättigheter. Det här stärker legitimiteten i myndigheternas verksamhet. Folktinget ser ministeriets riktlinjer för medborgarsamhället som ett led i detta arbete.

Justitieministeriets utkast innehåller förtjänstfulla synpunkter och förslag gällande ökad kommunikation med medborgarsamhället. Folktinget kommenterar i det följande utkastet till riktlinjer.

Språkanvändningen i lagberedningen

Enligt 31 § 1 mom. i språklagen ska lagförslag och tillhörande betänkanden publiceras på finska, men publikationen ska utöver detta innehålla ett sammandrag och den föreslagna lagtexten på svenska. Lagstiftarens avsikt med detta är att lagförslag skulle översättas i ett tidigare skede än vad som var fallet innan den nya språklagen trädde i kraft.

Folktinget konstaterar emellertid att betänkanden, publikationer och motsvarande vanligen är finskspråkiga med ytterst begränsad information på svenska. Detta leder till att svenskspråkiga remissinstansers möjligheter att ta del av beredningens material på sitt arbetsspråk är begränsade. Som exempel kan nämnas det aktuella utkastet till riktlinjer om medborgarsamhället, som finns endast i finskspråkig version, emellertid med ett förord på båda språken. Utöver detta sänder statliga myndigheter ofta skrivelser på finska till enspråkigt svenska kommuner och kommuner med svenska som majoritetens språk.

Folktinget hänvisar till detta och konstaterar att Justitieministeriets rekommendation till ministerierna per 7.11.2011 (JM 3/58/2011) utgör en synnerligen viktig precisering och påminnelse om myndigheternas språkliga skyldigheter.

Konsekvensbedömningar

Konsekvensbedömningar ingår som ett eget avsnitt i ministeriets utkast till riktlinjer.

Bedömningen av språkliga konsekvenser har stor betydelse för hur de språkliga rättigheterna och skyldigheterna enligt grundlagen beaktas i lagberedningen, och Folktinget föreslår därför att avsnittet om konsekvensbedömningarna flyttas till avsnittet om lagberedningen.

Ministeriet utgav år 2008 publikationen Anvisningar om konsekvensbedömning av lagförslag (2008:3). Publikationen saknar anvisningar om språkliga konsekvensbedömningar. Folktinget ber därför ministeriet komplettera anvisningarna, så att de omfattar samtliga typer av konsekvensbedömningar.

Arbetsgrupper och intressentgrupper

Folktinget understryker vidare det viktiga i att ministeriets arbetsgrupper och kommittéer har svenskspråkig representation, i synnerhet om uppdraget har direkt eller indirekt betydelse för de grundläggande språkliga rättigheterna. 

I utkastet anges vidare att ministeriet strävar efter att höra de intressentgrupper som berörs av förslagen. Folktinget betonar vikten av att ministeriet hör både finsk- och svenskspråkiga intressentgrupper. Justitieministeriets diskussionsforum otakantaa.fi-dinasikt.fi är ett bra exempel på möjligheten att skapa en dialog mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna. Diskussionsforumet fungerar på både finska och svenska.

Kommunikation via nätet

Slutligen vill Folktinget uppmärksamma ministeriet på det faktum att alla hushåll i landet inte har dator och uppkoppling till nätet.

Enligt den senaste Konsumentbarometern år 2006 hade 67 procent av alla hushåll i landet tillgång till Internet. Statistikcentralens uppgifter från år 2011 visar att endast 27 procent av alla 65-74-åringar i landet hade hämtat information på myndigheternas webbplatser.

Folktinget konstaterar att ministeriet har en viktig uppgift i att utveckla möjligheterna att nå de målgrupper som inte använder Internet som kommunikationskanal.

Helsingfors den 22 mars 2012


SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Mats Brandt
ordförande 
Folktingets förvaltningsutskott 

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Liknande