Folktinget har riktat en skrivelse till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen med anledning av den fortsatta beredningen av kommunreformen.
Förvaltnings- och kommunminister
Henna Virkkunen
Bästa minister,
Svenska Finlands folkting vänder sig på nytt till er med anledning av den aktuella kommunreformen och understryker att regeringen bör fästa särskild uppmärksamhet vid de grundläggande språkliga rättigheterna i alla delar av berednings- och beslutsprocessen.
Folktinget hänvisar till att Finansministeriets analys av kommunernas utlåtanden om kommunstrukturutredningen (22.5.2012) inte framhåller de svensk- och tvåspråkiga kommunernas avgörande betydelse i fråga om skyldigheten att trygga invånarnas grundläggande språkliga rättigheter. Folktinget konstaterar vidare att kommuner med svenska som majoritetens språk har en central betydelse för svenskans ställning i landet också på lång sikt.
Folktinget understryker att en ledande princip för kommunreformen måste vara att stärka den språkliga jämlikheten och främja landets tvåspråkighet i linje med regeringsprogrammet. Det är därför ytterst viktigt att en grundlagsvänlig tolkning av de grundläggande språkliga rättigheterna ges företräde inom den fortsatta beredningen av kommunreformen. Justitiekanslern har analogt med detta fastslagit att de språkliga rättigheterna har en särställning bland de faktorer som påverkar beslut om regionala indelningar. Övriga omständigheter som baseras på administrativ ändamålsenlighet och ekonomiska synpunkter kan inte ges samma vikt som de grundläggande rättigheterna vid bedömningen (30.10.2009). Vi hänvisar vidare till det utlåtande om kommunstrukturen med ett expertutlåtande av professor Kaarlo Tuori, som Folktinget lämnade till Finansministeriet 13.4.2012.
Kommunerna utgör grundenheten för den språkliga indelningen. I samband med grundlagsreformen och reformen av språklagstiftningen fanns det kring 430 kommuner i landet, men det finns skäl att anta att det nuvarande språkregelverket fungerar statiskt i förhållande till kommunstrukturen. Vi ser en uppenbar risk i att eventuella tvåspråkiga storkommuner inte klarar av att leva upp till sin skyldighet att bemöta invånarna på finska och svenska enligt lika grunder. Tendenser som bekräftar detta framgår av reformer inom den statliga förvaltningen, där det har visat sig att regelverket ger föga stöd ur språklig synvinkel.
Folktinget vill också påminna om att enbart kommunens språkliga ställning inte är avgörande för kommuninvånarnas språkliga rättigheter inom utbildningen och barndagvården enligt gällande lagstiftning. Vi hänvisar till att invånarnas språkliga rättigheter också inom social- och hälsovården borde baseras på motsvarande rättsliga grund. Europarådets utvärdering i den fjärde rapporten om den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk (14.3.2012) visar att behovet av att stärka rätten till service på svenska inom social- och hälsovården är aktuell oberoende av den pågående kommunreformen.
Svenska Finlands folkting ber er beakta ställningstagandena i denna skrivelse och i Folktingets tidigare utlåtande om kommunstrukturen med professor Kaarlo Tuoris expertutlåtande som bilaga (13.4.2012). Folktingets utlåtande och expertutlåtandet bifogas denna skrivelse.
Helsingfors den 30 maj 2012
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Markus Österlund
folktingssekreterare