Folktinget har gett ett utlåtande till riksdagens förvaltningsutskottet gällande statsrådets redogörelse om hur statens regionförvaltningsreform har verkställts
Riksdagens förvaltningsutskott
Ärende: Statsrådets redogörelse till riksdagen om hur regionförvaltningsreformen har verkställts och utfallit, SRR 1/2013 rd
Hänv. Begäran om skriftligt utlåtande till förvaltningsutskottets möte 26.4.2013
Svenska Finlands folkting lämnar i det följande sitt ställningstagande gällande statsrådets redogörelse om statens regionförvaltningsreform. Reformen ledde till att statens regionförvaltning koncentrerades till två nya myndigheter, regionförvaltningsverket och närings-, trafik och miljöcentralen, som inledde sin verksamhet år 2010.
Folktinget hade en aktiv roll i beredningen av förvaltningsreformen, som bland annat innefattade en utdragen diskussion om till vilket verksamhetsområde det tvåspråkiga landskapet Mellersta Österbottens med Karleby stad skulle hänföras. Beslutet om att Mellersta Österbotten hänförs till den tvåspråkiga regionförvaltningen söder om landskapet fattades sedan grundlagsutskottet och justitiekanslern hade gett sina ställningstaganden år 2009. Dessa auktoritativa ställningstaganden visar att grundläggande språkliga rättigheter har större tyngd än politiska eller ekonomiska synpunkter vid beslut om administrativa områdesindelningar.
Folktinget lyfter i det följande fram synpunkter utifrån diskussioner med sakkunniga vid regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen. Det har inte har varit möjligt med en heltäckande kartläggning av hur reformen har verkställts från ett språkligt perspektiv, och Folktinget fokuserar därför på vissa frågeställningar.
Regionförvaltningsverken
Det finns sex regionförvaltningsverk på fastlandet, varav tre har enspråkigt svenska och/eller tvåspråkiga kommuner inom verksamhetsområdet. Statens ämbetsverk på Åland är den statliga regionförvaltningsmyndigheten på Åland. Regionförvaltningsverken främjar bland annat de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsskyddet samt tillgången till basservice.
Regionförvaltningsverken har en svenskspråkig serviceenhet för undervisningsväsendet med ett riksomfattande ansvar för bildningsväsendets svenskspråkiga tjänster. Serviceenheten är sakkunnig i frågor gällande den svenskspråkiga befolkningens utbildning, kunnande och biblioteksväsen som hör till närings-, trafik- och miljöcentralens ansvarsområde.
Folktinget lyfte fram behovet av en särskild enhet för det svenskspråkiga utbildningsväsendet inom regionförvaltningsverket i ett utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott 25.9.2009, vilket således har förverkligats. Folktinget hänvisar till detta och ser det som angeläget att följa upp hur reformen har utfallit med avseende på verksamheten vid den svenskspråkiga serviceenheten.
Följande synpunkter har kommit till Folktingets kännedom:
– Beslutet att koncentrera det riksomfattande ansvaret för bildningsväsendets svenskspråkiga tjänster till en enhet vid regionförvaltningsverket har visat sig vara en välfungerande lösning.
– Den svenska enhetens uppgift att fungera som sakkunnig i vissa frågor som gäller den svenskspråkiga befolkningen inom närings-, trafik- och miljöcentralens ansvarsområde (6 § 2 mom. i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken) bör emellertid definieras. Eftersom innebörden av begreppet sakkunnig varken har definierats i anslutning till förordningen eller senare, så är den svenska enhetens ansvar och skyldigheter i fråga om tillämpningen av förordningen till denna del oklara.
– Den svenska enhetens möjligheter att anlita föreläsare i aktuella lagstiftningsärenden begränsas av att det finns en brist på svenskkunniga tjänstemän på ministerienivå. Detta påverkar regionförvaltningsverkets möjligheter att erbjuda likvärdig service inom bildningsväsendet på finska och svenska.
– Den svenska enheten har behov av att använda också egna tillämpningar i fråga om den information som läggs ut på regionförvaltningsverkets webbplats. Det borde således finnas möjlighet att lägga ut webbinformation som har utarbetats på svenska, utöver de texter som är översatta till svenska.
– Folktinget har fått kännedom om att ansvaret för biblioteksväsendet kommer att koncentreras i sin helhet till regionförvaltningsverket. Folktinget konstaterade i sitt tidigare utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott att biblioteksväsendet har en nära anknytning till undervisningsväsendet och har en central betydelse för den svenskspråkiga befolkningen (25.9.2009). Folktinget noterar därför med tillfredsställelse att denna omorganisering kommer att genomföras.
– Regeringens beslut om att överföra handläggningen av ärenden som gäller småbarnsfostran från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde får konsekvenser också för regionförvaltningsverket. Eftersom förvaltningen är uppdelad på språklig grund inom utbildningssektorn, så bör följaktligen den svenska enheten handha de uppgifter vid regionförvaltningsverket som gäller barndagvård på svenska. Folktinget uppmanar statsmakten att i skyndsam ordning fatta beslut om detta ärende i den fortsatta beredningen.
– Folktinget hänvisar vidare till att medborgarna har rätt att anföra förvaltningsklagan över brister i den språkliga servicen hos regionförvaltningsverket, som behandlar ärenden som gäller kommunernas verksamhet, basservicen och rättsskyddet. Folktinget ser det som viktigt att regionförvaltningsverket och kommunerna ytterligare belyser denna rättighet i sin information till allmänheten.
Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Det finns 15 närings-, trafik- och miljöcentraler (NTM-centraler) på fastlandet, varav fem är tvåspråkiga. Dessa är centralen i Österbotten, Södra Österbotten, Egentliga Finland, Nyland och Sydöstra Finland.
Folktinget hänvisar till statsrådets redogörelse, där avsnitt 4.6 Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och servicen på svenska innehåller uppgifter om de språkliga minoriteternas syn på service på svenska och finska vid de tvåspråkiga NTM-centralerna. Av redogörelsen framgår att personer som hör till den svensk- respektive finskspråkiga minoriteten i tvåspråkiga kommuner upplever en avsevärd skillnad i möjligheterna att få service på det egna språket vid centralerna.
Personer som hör till den svenskspråkiga minoriteten på lokal nivå gav centralerna skolvitsordet 6,8 i medeltal, emellertid så att vitsorden varierade mellan 6,0 och 8,5 i de tvåspråkiga kommunerna. Den bristande tillgången till service på svenska var mest uppenbar i huvudstadsregionen. Personer som hör till den finskspråkiga minoriteten gav däremot vitsordet 8,4 i medeltal. Dessa uppgifter framgår av Språkbarometern 2012, Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi.
Folktinget har vidare följt upp hur regionförvaltningsreformen har verkställts med avseende på NTM-centralernas språkliga organisering.
Svenska arbetsgruppen. De tvåspråkiga centralerna har en gemensam arbetsgrupp, Svenska arbetsgruppen, som fungerar på frivillig basis. Denna arbetsgrupp består av representanter från de tvåspråkiga centralerna (förutom Sydöstra Finland), från arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Arbetsgruppen tar vissa initiativ i frågor som berör centralernas tvåspråkiga verksamhet, handlägger de brister i den svenska servicen som har kommit till arbetsgruppens kännedom och vänder sig enligt behov till det ministerium eller styrande verk som ansvarar för funktionen i fråga.
Delegationer för svensk service. De tvåspråkiga centralerna med undantag av centralen i Sydöstra Finland har i enlighet med sin arbetsordning en delegation för svensk service. Delegationerna består av tjänstemän från olika ansvarsområden vid respektive central och av utomstående sakkunniga. Delegationen vid centralen i Nyland har utarbetat ett språkprogram, som antogs av centralens ledningsgrupp 6.2.2013. Språkprogrammets syfte är att utveckla den svenskspråkiga servicen vid myndigheten. Centralerna i Österbotten och Egentliga Finland bereder egna språkprogram. Centralen i Södra Österbotten har inte planer på att utarbeta ett språkprogram, men man överväger att inkludera den svenska kundservicen i kvalitetsbedömningsmodellen CAF (Common Assessment Framework).
Vidare har följande synpunkter kommit till Folktingets kännedom:
– De tvåspråkiga centralerna har mera utgifter för språkutbildning, information, översättning och för de uppgifter som utförs på två språk inom substansverksamheten än en enspråkig central. De kriterier som anslagsfördelningen baseras på beaktar emellertid inte tvåspråkig service som en utgiftspost. Folktinget uppmärksammade detta ärende i en skrivelse till näringsminister Jyri Häkämies och arbetsminister Lauri Ihalainen 25.5.2012. Folktinget understryker det viktiga i att detta ärende tas till behandling på ministerienivå, eftersom finansieringen har en central betydelse med avseende på centralernas skyldighet att ordna likvärdig service på finska och svenska.
– Centralerna fick i samband med regionförvaltningsreformen en landsomfattande enhet för kommunikationstjänster, vilket har främjat tillgången till informationsmaterial på svenska. Det finns emellertid behov av en tjänsteman som ansvarar för terminologiskt arbete vid enheten, och denna fråga är tillsvidare olöst.
– Arbets- och näringsministeriet har till följd av en rapport av utredningsman Rauno Saari (30.11.2012) tillsatt sex arbetsgrupper med uppgift att bereda förslag om bland annat NTM-centralernas framtida organisation. Folktinget anser att det är synnerligen viktigt att ministeriet ger arbetsgrupperna i uppgift att bedöma språkliga konsekvenser av förslagen i detta beredningsskede.
Folktinget konstaterar slutligen att Svenska arbetsgruppen utgör en samarbetsmodell, som främjar närings-, trafik- och miljöcentralernas möjligheter att ordna likvärdig service på finska och svenska. Folktinget anser med hänvisning till detta att ett motsvarande organ lämpligen kunde koordinera den svenska verksamheten också inom de tvåspråkiga regionförvaltningsverken.
Svenska Finlands folkting ber riksdagens förvaltningsutskott beakta de ställningstaganden som ingår i detta utlåtande.
Helsingfors den 26 april 2013
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin
ordförande
riksdagsledamot
Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden