Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Utlåtande om förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster

Publicerad den:

Folktinget har gett ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster.

Social- och hälsovårdsministeriet                                

Ärende:         Svenska Finlands folktings utlåtande om utkast till regeringens proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster

Hänvisning: Begäran om utlåtande 31.8.2016, STM057:00/2016

 

UTLÅTANDE

Svenska Finlands folkting har tagit del av utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster. Folktinget tar främst ställning till de aspekter av utkastet som berör de språkliga rättigheterna och den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på eget språk.

Allmänt om utkastet

Folktinget önskar inledningsvis understryka att det aktuella utkastet om produktion av social- och hälsotjänster inte bör bedömas separat, utan som en central beståndsdel av helheten vård- och regionförvaltningsreformen.

Serviceproducenterna är den aktör som i och med kontakten till patienten och klienten i första hand ansvarar för tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Vår rättsordning är strukturerad utgående från att de offentliga social- och hälsotjänsterna i huvudsak produceras av offentliga serviceproducenter. I den struktur som planeras inom ramen för vård- och regionförvaltningsreformen produceras social- och hälsotjänster dock till övervägande del av bolag ägda av privata, offentliga eller tredje sektorns aktörer. Då servicestrukturen nu omformas radikalt, bör lagberedningen utgå från grundliga konsekvensbedömningar så att man på förhand kan förvissa sig om att de grundläggande rättigheterna kan tryggas också i fortsättningen.

Folktinget konstaterar med besvikelse att de språkliga aspekterna av förslaget inte bedömts. Folktinget önskar understryka att den nya servicestrukturen – där privata aktörer utgör en märkbar del av serviceproduktionen samtidigt som den offentliga serviceproduktionen bolagiseras – är en märkbar utmaning vad gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna. Det hade varit nödvändigt att göra en grundlig språkkonsekvensbedömning av förslaget.

Folktinget konstaterar vidare att man inte i lagförslaget genomgående beaktat de behov som den nya servicestrukturen föranleder för den språkliga minoriteten. Folktinget önskar därför framföra några ändringsförslag som skulle förbättra tillgodoseendet av den språkliga minoritetens grundläggande språkliga rättigheter.

7 § Personal

Utkastet till regeringens proposition

Enligt 7 § första meningen ska en producent av social- och hälsotjänster ha sådan personal som verksamheten kräver. Bestämmelsen innehåller därtill mera specifika krav gällande personalens mängd, utbildning och fortbildning.

Folktingets kommentarer

Språklagens bestämmelser tillämpas på privata serviceproducenter när de utför en offentlig förvaltningsuppgift, såsom exempelvis den lagstadgade social- och hälsovården. Erfarenhet visar att språklagens bestämmelser ändå inte har i praktiken har kunnat trygga tillgången till vård och service på svenska i enlighet med grundlagens och språklagens bestämmelser.

Visserligen måste den aktuella bestämmelsens första mening – att personalen ska vara sådan som verksamheten kräver – anses omfatta även personalens språkliga kompetens. Med tanke på den förändrade servicestrukturen som följer av vård- och regionförvaltningsreformen, anser Folktinget ändå att det är befogat att specificera bestämmelsens innehåll vad gäller personalens språkkompetens.

Bestämmelsens detaljmotiveringar bör kompletteras så att man i 1 momentets motiveringar konstaterar att en serviceproducent som enligt lag bör producera tjänster på ett språk som utgör minoritet inom ett landskap eller en serviceproducent som i sin marknadsföring meddelar att den producerar tjänster på ett språk som utgör minoritet i ett landskap, ska säkerställa att personalen har sådan språklig kompetens att den har verkliga färdigheter att betjäna klienter på språket i fråga. Förutom svenska eller finska ska detta gälla även samiska inom Lapplands landskap.

 

10 § Register över tjänsteproducenter, 11 § Offentlig informationstjänst samt 13 § Uppgifter som ska lämnas för registrering

Utkastet till regeringens proposition

I utkastets 10 § stadgas om ett register över tjänsteproducenter. Enligt utkastets 11 § ska en offentlig informationstjänst innehålla uppgifter om producenter av social- och hälsotjänster med tanke på informationsbehovet hos klienter, patienter och dem som ordnar offentliga tjänster. I registret får publiceras uppgifter bland annat om tjänsteproducenternas tjänsteenheter, tjänster, ansvarspersoner och målgrupp samt om eventuella brott lagens bestämmelser. I utkastets 13 § listas närmare den information som ska registreras.

Folktingets kommentarer

Folktinget understöder förslaget om att inrätta en offentlig informationstjänst till förmån för patienter och klienter då informationstjänsten kan stöda dem i valet av serviceproducent.

Folktinget understryker att informationstjänsten innehar en särskild betydelse för den språkliga minoriteten inom landskapen. För den språkliga minoriteten är valsituationen nämligen ännu mera utmanande än för majoriteten. Förutom att välja en producent som förmodas producera tjänster av hög kvalitet, behöver en medlem av den språkliga minoriteten dessutom bedöma huruvida producenten kan leverera samma kvalitet på minoritetsspråket. Tillgången till denna information behöver därför säkerställas inom ramen för bestämmelserna.

Serviceproducenterna har visserligen enligt språklagens en skyldighet att ge service på båda språken till den del som de producerad offentliga social- och hälsotjänster inom tvåspråkiga landskap. Såsom ovan redan konstaterats har denna skyldighet inte lett till god tillgång till svenskspråkiga tjänster inom nuvarande struktur där servicen till stor del produceras av offentliga aktörer. Folktinget befarar att tillgången till svenskspråkig service kan komma att försvagas ytterligare då privata serviceproducenter står för en betydande del av serviceproduktionen. Under dessa omständigheter är det absolut nödvändigt att den som anlitar sig av tjänsterna har tillgång till information om serviceproducenternas verkliga färdighet att ge service på svenska.

Folktinget förutsätter således att informationen om serviceproducentens färdighet att ge service på nationalspråken samt på samiska bör vara sådan information som bör registreras och publiceras i den offentliga informationstjänsten.

Folktinget föreslår att man i 13 § om uppgifter som ska lämnas för registrering lägger till en ny punkt 5 (utkastets punkt 5 blir ny punkt 6 etc.):

5) tjänsteproducentens färdighet att producera tjänster på minoritetens språk inom tvåspråkiga landskap samt färdighet att producera tjänster på samiska inom Lapplands län

Vidare föreslår Folktinget att 11 § detaljmotiveringar kompletteras så att man i andra momentets motiveringar konstaterar att informationen om en producents färdighet att ge service på minoritetens språk är sådan information som avses i bestämmelsens andra moment. Skyldigheten att publivera informationen i den offentliga informationstjänsten ska gälla producenter av lagstadgade social- och hälsotjänster inom tvåspråkiga landskap samt för Lapplands landskaps del färdigheten att producera tjänster på samiska.

 

Rätten till patient – och klienthandlingar

Folktingets kommentarer

Rättsläget gällande rätten till patient- och klienthandlingar på eget språk är för tillfället mycket oklart. Justitieombudsmannen har i beslut Dnr 1962/4/09 konstaterat att en patient har rätt till översättning av epikrisen och läkarintyg. Beslutet i fråga hänför sig dock till en offentlig serviceproducent, varför man inte av beslutet kan dra några slutsatser om rätten till patient- och klienthandlingar på modersmålet då serviceproducenten är en privat eller tredje sektorns aktör. Folktinget anser att rättsläget gällande patient- och klienthandlingar bör förtydligas och anpassas till den nya servicestrukturen så att tillgången till viktiga handlingar gällande social- och hälsovård kan tryggas.

Vad gäller rätten och tillgången till klient- och patienthandlingar står man inför betydande utmaningar också i och med digitaliseringen av tjänsterna. Folktinget har erfarit att rätten till patienthandlingar på eget språk inte tillgodoses när uppgifter förs in i det nationella hälsoarkivet Kanta. Ibruktagandet av det nationella klientdatalagret för socialvården (KanSa) leder till motsvarande farhågor i fråga om de språkliga rättigheterna.

De digitala lösningarna innebär att klienten ständigt har tillgång till sina klienthandlingar, men inte till en vårdsakkunnig som kan hjälpa klienten att förstå innebörden av handlingarna. Därför är det oerhört viktigt att de språkliga rättigheterna tillgodoses när uppgifter förs in i elektroniska arkiv och motsvarande digitala lösningar.

Vad gäller tillgången till viktiga patient- och klienthandlingar på eget språk är situationen alltså alarmerande för den svenskspråkiga befolkningens del. Folktinget förutsätter därför att lagstiftningen och myndighetsinstruktionerna ses över så att de språkliga rättigheterna tillgodoses.

 

Helsingfors, 9.11.2016

 

Svenska Finlands folkting

 

Thomas Blomqvist                         
Folktingsordförande                                  

Markus Österlund
Folktingssekreterare

Erik Munsterhjelm
Sakkunnig inom social- och hälsovård

Liknande