Folktinget inledde året med en kampanj där alla presidentkandidater i en kort video fick svara på frågan om betydelsen av Finlands tvåspråkighet. Inför EP-valet i juni ordnade vi ett seminarium och en paneldebatt om språkminoriteter och språkliga rättigheter inom EU. Förra veckan godkände styrelsen Folktingets målsättningar för kommunalvalet och välfärdsområdesvalet som hålls i april 2025. Det är viktigt att Folktinget aktivt uppmärksammar nationella val och påminner kandidater och väljare om att språkliga rättigheter är grundläggande rättigheter som ska beaktas i beslutsfattandet på alla nivåer i samhället.

Just nu talas det mycket om att polariseringen i samhället har ökat och debattklimatet hårdnat. Ekonomiska nedskärningar och motsättningar i politiken påverkar också de svenskspråkiga strukturerna. I utlåtanden till ministerier och riksdagen har Folktinget betonat att ekonomiska nedskärningar inte får ske på bekostnad av språkliga rättigheter. Vi är oroade över utvecklingen såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Nedmonteringen av Raseborgs sjukhus och stängningen av Lojo BB är illavarslande exempel, liksom det minskade stödet till tredjesektorns organisationer inom socialvården, kulturen och fria bildningen. Också angreppen mot den svenska skolförvaltningen i Kyrkslätt och Grankulla visade att det ibland saknas en förståelse för upprätthållandet och utvecklandet av tvåspråkigheten i kommunerna. Folktinget efterlyser språkliga konsekvensutredningar och förutsätter att grundlagen och språklagen efterföljs också under ekonomiskt svårare tider.

Folktinget har i år igen kontaktats av många som upplevt att deras språkliga rättigheter inte har tillgodosetts av myndigheterna. Folktinget kontaktar myndigheten i fråga, berättar om det skedda och ber om ett svar. Ofta leder kontakten till konkreta åtgärder där myndigheterna korrigerar sina processer. En vanlig förklaring till att en språklig miss har skett är att myndigheten har brist på svensktalande personal. Eftersom den här förklaringen är så vanlig, finns det orsak för alla myndigheter att gå in för en systematisk språkplanering av verksamheten.  Genom att utnyttja personalens språkkompetens effektivt, strategiskt och planmässigt skulle möjligheterna för myndigheterna att tillgodose enskilda personers språkliga rättigheter förbättras avsevärt.

Digitaliseringen av samhällstjänster och användning av AI blir snabbt vanligare. Folktinget har under året gett utlåtanden om digitaliseringen och framhållit att ibruktagandet av myndigheters digitala verktyg bör ske samtidigt på både finska och svenska. AI används allt oftare för översättning och transkribering (med varierande resultat) och det finns ett behov av en diskussion om vilka möjligheter AI kunde öppna för att underlätta språkplanering. Skulle till exempel AI-baserade verktyg kunna sammanföra svenskspråkiga klienter med svensktalande personal inom social- och hälsovården?

Så här i december har vi på Folktinget firandet av Svenska dagen och Svenska veckan i färskt minne. Svenska veckan firades i år med kulturprogram på 28 orter och nådde ut till över 20 000 personer. Folktingets stora, televiserade Svenska dagen-fest ordnades i Borgå och sågs av över 40 000 personer i direktsändning. Programmen under både Svenska dagen och Svenska veckan har fått mycket positiv respons. Genom evenemangen vill vi bidra till att ge det svenska i Finland synlighet, stärka Finlands tvåspråkighet och ge så många som möjligt en kulturupplevelse på svenska.

Med denna korta reflexion över det gångna året önskar jag alla en God jul och ett fridfullt nytt år!

Christina Gestrin

Folktingssekreterare