Vad är Folktinget?

I praktiken används flera begrepp när det handlar om service på eget språk. Begreppen modersmål, eget språk och kontaktspråk används både i lagstiftningen och i myndigheternas praxis.

Modersmål:
Det språk, finska eller svenska, som är registrerat i befolkningsdatasystemet.

Eget språk:
Detsamma som modersmål, begreppet används ofta i lagstiftningen.

Kontaktspråk:
Ibland kan du själv välja om du vill ha finska eller svenska som kontaktspråk, oberoende av ditt modersmål. Vissa tvåspråkiga myndigheter registrerar alltså kontaktspråk också för personer som har finska eller svenska som modersmål. Det är ditt registrerade kontaktspråk som avgör på vilket språk myndigheten ska ge dig service.

Om ditt modersmål är något annat språk än finska eller svenska, ska du anmäla finska eller svenska som kontaktspråk i befolkningsdatasystemet.

De tvåspråkiga välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda och Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen. Dessutom är Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen tvåspråkiga. Detta innebär att området ska ordna social- och hälsovård på både finska och svenska, så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer.

En kommun är antingen en- eller tvåspråkig med finska eller svenska som majoritetsspråk. En kommun är tvåspråkig om minoriteten utgör minst 8 procent av invånarna eller minst 3000 personer. En kommun kan också vara frivilligt tvåspråkig. Alla kommuner på Åland är enspråkigt svenska.

Offentliga myndigheter är staten och statliga inrättningar, välfärdsområden, välfärdssammanlutningar, kommuner samt landskapet Åland och dess ämbetsverk.

Huvudregeln är att du har rätt att använda finska eller svenska i kontakter med statliga myndigheter, tvåspråkiga välfärdsområden och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Myndigheterna ska på eget initiativ se till att dina språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. På till exempel webbplatser, skyltar och i broschyrer ska svenskan också ha en synlig plats. Ett privat företag är inte skyldigt att betjäna dig på svenska, men många företag ser det som viktigt att göra det.

Du har rätt att använda svenska i kontakter med tvåspråkiga myndigheter, så som skattebyrån, Folkpensionsanstalten (FPA) och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Förutom i grundlagen och språklagen finns det också bestämmelser om språkliga rättigheter i flera andra lagar.

Finska och svenska är Finlands nationalspråk. Enligt grundlagen har den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen rätt till kulturella och samhälleliga tjänster enligt lika villkor. Det här innebär inte endast formell, utan också faktisk likabehandling. De grundläggande rättigheterna gäller alla som vistas i Finland eller har kontakt med finländska myndigheter, oavsett nationalitet eller medborgarskap.

Svenska veckan är ett av Svenskfinlands största kulturevenemang! Svenska veckan ordnas alltid en vecka i början på november kring svenska dagen den 6 november.

Kulturveckan Svenska veckan har ordnats sedan hösten 2000. Nu arrangeras Svenska veckan på 28 olika orter i FInland.

Svenska dagen firades första gången år 1908. Dagen var avsedd att verka för den finlandssvenska befolkningens sammanhållning och har sedan dess fungerat som ett slags nationaldag för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Sedan 1943 har Folktinget, istället för Svenska folkpartiet, ordnat Svenska dagens huvudfester. Sedan år 2017 visas Folktingets stora svenskadagenfest på Yles kanaler.

Folktinget har sedan år 2012 deltagit i politikerveckan Suomiareena i Björneborg. Folktinget deltar för att synliggöra och skapa positiva attityder till det svenska språket. Samtidigt ger vi en möjlighet åt andra svenskspråkiga organisationer att synas och kunna marknadsföra sin verksamhet i vår gemensamma paviljong.

Folktinget finansieras genom medel från stat, kommun och med fondmedel. Folktingets understödsförening Svenska Finlands folktings garanter finansierar också verksamheten vid behov.

Folktingets främsta uppgift är att granska innehållet i till exempel en lag eller en förordning ur den svenskspråkiga befolkningens synvinkel. Oftast sker det här via utlåtanden som skickas till ministerier eller riksdagen. Folktinget mottar en förfrågan som sedan granskas.

Ibland kan Folktingets sakkunniga också inbjudas till riksdagens utskott. Då deltar vi i ett så kallat hörande. Dessutom kan vi ge utlåtanden, eller yttranden, utan att vi tillfrågats om dem.

Folktinget håller aktivt kontakt med ministerier, myndigheter, organisationer, kommuner och stat för att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter.

Folktingsledamöterna utses i samband med kommunalvalet så att fördelningen av ledamotsplatserna bestäms utifrån antalet röster som tillfallit partiernas svenska kommunalvalskandidater. Det är alltså inte möjligt att rösta direkt på folktingskandidaterna.

Svenska kandidater är de kommunalvalskandidater som i befolkningsdatasystemet angett svenska som sitt modersmål – alla röster som getts åt dem räknas automatiskt med. Partierna kan begära att också andra kommunalvalskandidater ska räknas med som svenska kandidater.  För att dessa ska räknas med ska de ha arbetat för det svenska språket i Finland och verkat i svenskspråkiga politiska organisationer samt uppgett svensk titel eller yrkesbeteckning i den officiella sammanställningen av kandidatlistorna i kommunalvalet.

Av Folktingets 75 ledamöter utses 68 på basis av röstningsresultatet i kommunalvalet och 7 ledamöter utses av lagtingsledamöterna på Åland. De 68 mandaten är indelade i 63 fasta mandat och 5 utjämningsmandat. De fasta mandaten fördelas mellan Helsingfors, Nylands, Åbolands, Vasa och Övriga Finlands distrikt i direkt proportion till den svenska befolkningens storlek i respektive distrikt. De fem utjämningsmandaten fördelas mellan partierna i direkt proportion till deras röster i samtliga valkretsar uträknat på 68 mandat.

Folktingets uppgift är att bevaka de språkliga rättigheterna och att främja svenska språkets ställning i Finland. Folktinget grundades år 1919 och är ett politiskt samarbetsorgan som verkar över de politiska gränserna. Verksamheten styrs av lagen om Folktinget.

I samband med kommunalvalet utses 75 folktingsledamöter som bildar det högsta beslutande organet, Folktinget. Folktinget utser en styrelse som leder verksamheten och förtroendevalda till olika utskott. Det dagliga arbetet utförs av tio personer som jobbar på kansliet i Helsingfors. Arbetet på kansliet leds av folktingssekreteraren. På kansliet finns också Svenska Översättningsbyrån där det jobbar en person.

Svenska folkpartiet, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, De Gröna, Vänsterförbundet, Kristdemokraterna och ledamöter från Åland är med i Folktinget. De sju åländska ledamöterna utses av landskapsregeringen och representerar olika politiska partier.

Vad gör Folktinget?

Folktingets sakkunniga jobbar med frågeställningar som berör den svenska servicen och språkliga rättigheter inom till exempel utbildningen, social- och hälsovården, förvaltningen och media. Folktingets olika utskott hör experter och behandlar utlåtanden. Folktingets främsta uppgift är att granska innehållet i till exempel en lag eller en förordning ur den svenskspråkiga befolkningens synvinkel. Oftast sker det här via utlåtanden som skickas till ministerier eller riksdagen.

Ibland kan Folktingets sakkunniga också inbjudas till riksdagens utskott. Då deltar vi i ett så kallat hörande. Dessutom kan vi ge utlåtanden, eller yttranden, också utan att vi tillfrågats om dem.

Folktinget håller aktivt kontakt med ministerier, myndigheter, organisationer, kommuner och stat för att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter.

Folktinget samarbetar med många aktörer i Svenskfinland för att nå lösningar som tryggar det svenska oberoende om det gäller integration, rätten till service på eget språk eller reformarbete.

Folktinget söker hela tiden nya samarbetsmöjligheter också utanför Finlands gränser, främst i Norden, och deltar aktivt i europeiska sammanhang för att främja mindre talade språk.

Folktinget jobbar också med att skapa en levande tvåspråkighet och ett bättre språkklimat. Vi ordnar evenemang och kampanjer. Till exempel deltar vi i politikerveckan Suomiareena i Björneborg och så ordnar vi både kulturveckan Svenska veckan och Svenska dagen-fester på flera orter. Folktingets stora svenskadagenfest direktsänds på Yle.

Folktinget ger ut olika publikationer. Den mest populära heter ”Jag finns här för dig” och kallas även för lilla ordboken eftersom den är så liten att den ryms i en ficka. Lilla ordboken består av vardagliga ord och används av personalen inom hälsovården på både svenska och finska.

Folktinget verkar för en livskraftig svenska i Finland. Kontakta oss gärna, vi svarar på frågor som gäller det svenska i Finland!