Statsförvaltningens produktivitetsprogram får inte leda till sparåtgärder som påverkar förverkligandet av språkliga rättigheter, kräver Folktinget. Det är av central vikt att en strävan efter ökad kostnadseffektivitet inte försämrar svenskspråkiga personers rätt till tjänster på sitt eget språk hos myndigheterna.

De flesta som integreras på svenska integreras via den fria bildningen. Om den fria bildningens integrationsutbildning avskaffas, finns en risk att integrationsutbildningen på svenska i framtiden endast sker på distans, vilket står i stark konflikt med principer om integration. Kommunen ansvarar för integrationsutbildning. Folktinget anser att statsmakten ska säkerställa att det ordnas integrationsutbildning på svenska i kommunerna och i enlighet med lagen.

Enligt regeringsprogrammet ska man säkerställa att integration är möjlig på de båda inhemska språken. Målet är att 5–10 procent ska integreras på svenska. I regeringens proposition om ändring av lagen om främjande av integration föreslås att det lagstadgade uppdraget att ordna integrationsutbildning fråntas den fria bildningens läroanstalter. Folktinget motsätter sig ändringen eftersom den försvårar den svenskspråkiga integrationsstigen.

Folktinget vill att den fria bildningens finansiering ska kvarstå inom undervisnings- och kulturministeriet och att regeringen drar bort sitt förslag om att avskaffa den fria bildningens uppgift att ordna integrationsutbildning.

Folktinget föreslår vidare att det införs en bestämmelse om språkliga rättigheter i lagstiftningen om elektroniska tjänster. Det här är nödvändigt, eftersom antalet elektroniska tjänster ökar kraftigt och det ofta förekommer brister eller avsaknad av myndigheternas elektroniska tjänster på svenska. Riksdagens grundlagsutskott och kulturutskott har i sina ställningstaganden om regeringens språkberättelse 2025 ställt sig bakom Folktingets förslag. Enligt utskotten bör statsrådet bedöma om uttryckliga bestämmelser om språkliga rättigheter bör tas in i regleringen om elektroniska tjänster.

Folktinget gläder sig över att Helsingfors räddningsskola hösten 2025 för första gången har inlett en svenskspråkig utbildning av räddningspersoner. Det här är ett resultat av Folktingets målmedvetna arbete i samarbete med representanter för räddningsväsendet.

En central fråga är att Helsingfors räddningsskola ska kunna ordna svenskspråkig utbildning av räddningspersoner regelbundet framöver. Räddningslagen är under revidering, och lagen bör kompletteras så att också Helsingfors räddningsskola ordnar yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsbranschen på svenska. Folktinget uppmanar därför regeringen att genom lagändringen säkerställa utbildningen vid Helsingfors räddningsskola och därmed beviljas statsunderstöd på permanent basis.

Social- och hälsovårdsministeriet utreder för närvarande tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska. Regeringen beslöt också i vårens ramförhandlingar att inkludera en utredning om service på svenska för funktionshindrade, efter nedläggningen av Kårkulla. Folktinget kräver att dessa utredningar utmynnar i konkreta åtgärdsförslag. Staten bör även tillgodose en fungerande, tillgänglig och jämlik funktionshinderservice på svenska i hela landet.