Folktingets utlåtande till justitieministeriet om utkast till förordning om ändring av statsrådets förordning om Rättstjänstverket, VN/6464/2026

Utlåtandet gavs via webbplatsen utlåtande.fi 20.8.2026

1. Era allmänna kommentarer om utkastet till förordning

Svenska Finlands folkting tackar justitieministeriet för begäran om utlåtande. Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) ställning till utkastet till förordning om ändring av statsrådets förordning om Rättstjänstverket.

Folktinget gav ett utlåtande gällande Rättstjänstverkets förslag till ändring av organisationsstrukturen och nätverket av verksamhetsställen 11.6.2026 (VN/7187/2026).  

Till Rättstjänstverket hör i nuläget 22 rättshjälpsbyråer och 22 intressebevakningsbyråer. Enligt förslaget ska det finnas nio rättshjälpsbyråer, fem intressebevakningsbyråer och fem ekonomi- och skuldrådgivningsbyråer framöver. Förslaget medför inte förändringar för Ålands rättshjälps- och intressebevakningsbyrå.

Riksdagens grundlagsutskott har tagit ställning till skyldigheten att bedöma språkliga konsekvenser vid områdesindelningar. Grundlagsutskottet understryker i sitt utlåtande om reformen av statens regionförvaltning att de grundläggande språkliga rättigheterna måste vägas in redan när en områdesindelning och ändringar i den bereds. Grundlagsutskottet konstaterar bland annat att ”områdesindelningen i statsrådets förordning längre fram måste bygga på en adekvat bedömning av beslutets språkliga konsekvenser” (GrUU 21/2009 rd). Detta ställningstagande ingår även i regeringens proposition med lagförslag om ändring av kommunindelningslagen (RP 31/2013 rd, s. 100).

I utkastet till promemoria ingår vissa förslag som har betydelse för förverkligandet av språkliga rättigheter. Bland annat föreskrivs det om ett visst antal tjänster för vilka det förutsätts särskilda språkliga behörighetsvillkor, dvs. utmärkta kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. Det ingår emellertid inte en grundlig bedömning av vilka konsekvenser förslaget får för förverkligandet av enskilda klienters språkliga rättigheter och konsekvenserna för personalen. Justitieministeriets publikation (46:2016) och statsrådets publikation (2022:75, s. 79) innehåller anvisningar som skaiakttas vid bedömningen av språkliga konsekvenser.

Med hänvisning till detta ber Folktinget justitieministeriet i den fortsatta beredningen bedöma de språkliga konsekvenserna av utkastet till förordning om ändring av statsrådets förordning om Rättstjänstverket, särskilt med avseende på konsekvenserna för förverkligandet av enskilda klienters språkliga rättigheter och konsekvenserna för personalen.

Folktinget hänvisar vidare till att de grundläggande språkliga rättigheterna har en särställning när det gäller beslut om omstruktureringar inom förvaltningen. Synpunkter som baseras på ekonomiska argument kan inte ges samma vikt i beslutsfattandet. Det här innebär att krav på sparåtgärder, så som statsförvaltningens produktivitetsprogram, inte får leda till att Rättstjänstverkets förmåga att säkerställa enskilda klienters rätt till tjänster på svenska inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen försämras till följd av organisationsreformen.

5. Förslag om tjänster som förutsätter utmärkta kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska

I den förslagna 4 § föreskrivs om 23 tjänster inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen, för vilka det förutsätts utmärkta kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. Dessa tjänster ska finnas vid byråer med ett betydande antal svenskspråkiga invånare och klienter.

Folktinget understöder förslaget om särskilda språkliga behörighetsvillkor för ett visst antal tjänster inom Rättstjänstverkets ansvarsområde. Detta har också en central betydelse med tanke på kommunikationen med Statens ämbetsverk på Åland och med Ålands rättshjälps- och intressebevakningsbyrå. Folktinget konstaterar vidare att det är viktigt att också vikariearrangemangen ordnas så att svenskspråkiga klienter erbjuds tjänster på sitt eget språk utan oskälig väntetid på grund av språk. Därtill bör goda faktiska kunskaper eller utmärkta kunskaper i svenska kunna betraktas som en merit i rekryteringsprocesserna, även när detta inte är ett formellt behörighetsvillkor.

Folktinget föreslår att justitieministeriet följer upp hur det föreslagna antalet tjänster och tjänsternas fördelning mellan byråerna påverkar tillgodoseendet av klienternas språkliga rättigheter i praktiken och vid behov vidtar åtgärder för att säkerställa att de språkliga rättigheterna förverkligas.

6. Vikarierande byråer för intressebevakning

Den föreslagna 8 § anger hur intressebevakning ska ordnas i jävsituationer. Enligt förslaget ska varje intressebevakningsbyrå vid jävsituationer ha två vikarierande byråer, till vilka ett ärende kan överföras. Om ärendet inte kan skötas på distans, och klienten inte har möjlighet att resa, är avsikten att intressebevakaren ska resa för att träffa klienten.

Folktinget understryker att en jävsituation inte får leda till att en svenskspråkig klients rätt att använda sitt eget språk försvagas. Även när det föreligger jäv och ärendet har överförts till en vikarierande intressebevakningsbyrå ska klienten kunna använda svenska och få sina språkliga rättigheter tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål.

Folktinget föreslår att ministeriet beaktar dessa ställningstaganden i den fortsatta beredningen av 8 §.

Helsingfors den 20 augusti 2026

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Henrik Wickström                                  Christina Gestrin

ordförande                                             folktingssekreterare

Kristina Beijar

sakkunnig i förvaltningsärenden