Ordförande Emilia Laitala

Vice ordförande Tia Möller

Finansministeriets lagstiftningsarbetsgrupp

Ärende:   Digitala tjänster som primär kommunikationskanal mellan myndigheter inom den offentliga förvaltningen och enskilda användare

Hänv:      Skriftliga kommentarer som uppföljning av lagstiftningsarbetsgruppens hörande 24.10.2024

Svenska Finlands folkting (1331/2003) tackar för möjligheten att kommentera lagstiftningsarbetsgruppens beredning skriftligen och tar ställning till frågor som har betydelse för förverkligandet av språkliga rättigheter. Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, deltog i arbetsgruppens hörande 24.10.2024.

De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter, som det är viktigt att respektera i alla sammanhang. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är en förutsättning för att andra grundläggande rättigheter ska kunna förverkligas, såsom rätten till jämlikhet och rättsskydd. Det allmänna ska se till att de grundläggande rättigheterna tillgodoses.

Eftersom de språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter på samma sätt som jämlikheten och rättsskyddet är det motiverat att nämna dessa rättigheter samtidigt i arbetsgruppens presentation av sitt projektarbete.

Folktinget hänvisar till arbetsgruppens presentation och föreslår:

• att bild 8, som gäller bedömning av konsekvenserna av regeringens förslag, kompletteras med följande tillägg i punkt 1: I synnerhet konsekvenserna för jämlikheten, de språkliga rättigheterna (tillägg) och rättsskyddet ska bedömas noggrant.

Med stöd av språklagen (423/2003) har var och en rätt att välja språk, finska eller svenska, i kontakter med tvåspråkiga myndigheter. Domstolarna och andra myndigheter ska i sin verksamhet på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken. Därtill ska vars och ens rätt till god förvaltning garanteras oberoende av språket.

I förarbetena till lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet anges att de krav som följer av språklagstiftningen ska beaktas vid anordnandet av elektronisk service. Vidare måste man se till att elektronisk service tillhandahålls på vardera nationalspråket för att trygga en likvärdig behandling av befolkningen. Det konstateras också att språklagstiftningen hör till de viktigaste allmänna lagarna som ska beaktas i myndigheternas verksamhet. (RP 17/2002 rd, s. 23, 28 och 35)

Avsikten med den aktuella beredningen är följaktligen att digitala tjänster ska bli den primära kommunikationskanalen mellan myndigheter inom den offentliga förvaltningen och enskilda användare. Samtidigt ser man till att det finns tillgång till alternativa kanaler för ärendehantering och kommunikation för de som inte kan använda digitala tjänster.

Folktinget konstaterar att den aktuella beredningen har en central betydelse för kommunikationen mellan myndigheter och enskilda personer. Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet har ett brett tillämpningsområde, som enligt förslaget ytterligare utvidgas till att omfatta förundersökning och polisundersökning. Det är följaktligen viktigt att myndigheterna i sin elektroniska kommunikation konsekvent använder mottagarens språk, finska eller svenska. 

Men så är inte alltid fallet, vilket framgår av de anmälningar som Folktinget tar emot om brister i offentliga digitala tjänster på svenska. Av de ärenden som har inkommit till Folktinget under de senaste åren har upp till en tredjedel direkt eller indirekt gällt digitala tjänster, vilket innebär att situationen är klart otillfredsställande.

Statsrådets nationalspråksstrategi från 2021 uppställer som ett mål (5.1) att digitaliseringen ska stödja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och tillgången till tjänster på båda nationalspråken. Nationalspråksstrategin fastslår att de språkliga rättigheterna bör behandlas när man granskar behoven av att utveckla lagstiftningen om digitala tjänster. Finansministeriet har ansvaret för att utreda om lagstiftningen om digitala tjänster behöver uppdateras, så att den inkluderar språkperspektivet. (2021:87, s. 56, 57)

Statsrådet lämnade en redogörelse om Finlands digitala kompass till riksdagen 20.10.2022. Enligt redogörelsen är en viktig aspekt av delaktigheten i det digitaliserade samhället att tjänster finns tillgängliga på båda nationalspråken och på andra språk i enlighet med principerna i statsrådets nationalspråksstrategi (SRR 10/2022 rd).

Riksdagens grundlagsutskott har fastslagit att de skyldigheter som följer av språklagen måste beaktas när nya digitala tjänster och system skapas. Utskottet ser det som viktigt att de grundläggande språkliga rättigheterna beaktas redan i den inledande fasen av utvecklingen av tjänsterna och att de digitala tjänsterna utvecklas parallellt i olika språkversioner (GrUB 5/2022 rd).

Folktinget framhåller därtill att det är av central betydelse att finsk- och svenskspråkiga personer enligt behov erbjuds användarstöd för elektroniska tjänster på sitt eget språk. Det är därtill viktigt att de alternativa kommunikationskanalerna, som omnämns i beredningen, erbjuds jämlikt på finska och svenska i enlighet med språklagen och principerna för god förvaltning.

Folktinget hänvisar till detta och föreslår:

• att beredningen kompletteras med en grundlig bedömning av konsekvenser för de grundläggande rättigheterna, särskilt gällande jämlikheten, de språkliga rättigheterna och rättsskyddet

• att lagstiftningsarbetsgruppen utreder behovet av en ny bestämmelse i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet med syfte att säkerställa individens språkliga rättigheter med stöd av språklagen (423/2003)
• att även alternativa kommunikationskanaler erbjuds jämlikt på finska och svenska i enlighet med språklagen och principerna för god förvaltning.

Helsingfors den 31 oktober 2024

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin                             Kristina Beijar

folktingssekreterare                        sakkunnig i förvaltningsärenden