Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Folktinget har träffat undervisningsministern och framfört våra krav om svenskundervisningen

Publicerad den:

Bästa minister,

Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att träffa er och diskutera frågor med anknytning till svenska språkets ställning inom utbildningssektorn. Folktinget önskar fästa ministeriets uppmärksamhet på följande frågor:

Studentsvenskan

Regeringen har ställt som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

Svenskan och finskan blev frivilliga ämnen i studentexamen år 2005. Förändringen har lett till att en stor del av eleverna i de finska skolorna inte valt svenska språket i studentexamen.

Folktinget är oroligt över att få finskspråkiga idag skriver svenska i studentexamen eftersom det har bidragit till att kunskaperna i svenska i Finland försvagats. Det vore viktigt att vända trenden genom åtgärder som motiverar gymnasiestuderande att avlägga svenska språket i studentexamen. Detta kunde till exempel ske genom en förändring av poängsättningen av svenska och finska i högskolornas inträdesprov.

Folktinget anser att svenska och finska bör vara obligatoriska ämnen i studentexamen eftersom båda språken är viktiga för Finland.

Timfördelningen i den grundläggande utbildningen, B1-svenskan

Hösten 2016 genomfördes en reform gällande den medellånga svenskan i finska skolor, B1-svenskan.

Avsikten var att höja elevernas motivation och förbättra inställningen till det svenska språket. Två årsveckotimmar i svenska flyttades från årskurserna 7 – 9 till årskurs 6.

En undersökning som Språklärarförbundet Sukol och Nätverket Svenska nu låtit göra hösten 2021 visar att finskspråkiga elevers kunskaper i svenska försvagats trots att svenskundervisningen tidigarelagts. Orsakerna är att de sammanlagda undervisningstimmarna i svenska inte ökade i samband med reformen, vilket lett till långa avbrott i undervisningen i årskurserna 7–9, med minskad motivation bland både elever och lärare som följd. Svaga kunskaper i svenska efter den grundläggande utbildningen försvårar språkstudierna för många studerande på andra och tredje stadiet.

Folktinget föreslår att timfördelningen utökas med två årsveckotimmar för årskurs 7–9.

Kvalitativa lärresurser på svenska

Läromedelsutbudet på svenska är betydligt snävare än på finska. Orsaken ligger i små volymer som leder till att en utgivning av svenskspråkiga läromedel inte är ekonomiskt lönsam. Utbildningsstyrelsen har ansvar för att ge ut läromedel med liten spridning.

Lärresurssituationen på svenska har uppmärksammats i Gun Oker-Bloms rapport om den svenskspråkiga utbildningen från mars 2021. Magmas rapport En inblick i läromedelssituationen för andra stadiets yrkesutbildning på svenska april 2022 visar att lärarsituationen inom yrkesutbildningen är katastrofal. Enligt Finlands svenska lärarförbunds undersökning våren 2022 upplever 64 % av gymnasielärarna att det finns en brist på läromedel i deras undervisningsämne.

Folktinget anser att statens roll bör förtydligas gällande ansvaret för svenskspråkiga läromedel av god kvalitet, eftersom detta är en central jämlikhetsfråga och att UBS prioriterar resursanvändningen så, att man producerar läromedel för yrkesutbildningen på andra stadiet i en snabb takt.

Folktinget anser vidare att Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen bör inleda ett omfattande svenskspråkigt utrednings- och utvecklingsprojekt för att utarbeta en strategi för lärresurser inom svenskspråkig utbildning i syfte att förstärka utbudet av läromedel på svenska.

Språkkompetenskrav i den offentliga förvaltningen

Allt färre tjänstemän inom den offentliga förvaltningen har goda kunskaper i svenska. En utredning visar att endast 3,8 procent av statens tjänstemän hade svenska som modersmål 2017. En sannolik orsak är att svenskspråkiga förutsätts ha utmärkta kunskaper i finska för en anställning. För att bevisa språkkunskapen bör man ha avlagt ett språkprov som Utbildningsstyrelsen ordnar.

Vid Helsingfors universitet erbjuds för vissa studieinriktningar en tvåspråkig examensmöjlighet, som ger studerande ett intyg över utmärkta kunskaper i det andra nationalspråket, ett C1-intyg. Intyget godkänns inte av statsförvaltningen i Finland som bevis på utmärkta kunskaper i det andra nationalspråket. En svenskspråkig med C1-färdigheter i finska, med tvåspråkig examen vid Helsingfors universitet, måste ytterligare avlägga Utbildningsstyrelsens språkprov för att kunna anställas för en tjänst där det förutsätts högskoleutbildning inom statsförvaltningen. De höga språkkraven för svenskspråkiga bör luckras upp.

Folktinget föreslår för att åtgärda problemet och för att förstärka användningen av svenska inom

den offentliga förvaltningen är att

– granska möjligheten att avlägga språkexamina som gäller utmärkta kunskaper i svenska och finska som en del av universitetsstudierna,

– sänka priset på språkexamen,

– man ska kunna uppfylla språkkunskapskraven under tjänsteförhållandet, eftersom språkkunskaperna utvecklas i arbetet,

– fastställa vilka myndigheter som ska tillämpa omvända krav på språkkunskaper, så att man för en del av tjänsterna som behörighetsvillkor har utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga i finska och

– fastställa vilka statliga myndigheter som ska tillämpa anpassade krav på språkkunskaper, så att man för en del av tjänsterna som behörighetsvillkor har goda kunskaper i svenska och finska.

Den sistnämnda åtgärden skulle ur likabehandlingsperspektiv vara särskilt viktig. I dag krävs det av finskspråkiga tjänstemän endast nöjaktiga kunskaper i svenska, vilket är en annan anledning till att svenskan försvagats inom den offentliga förvaltningen. Samtidigt är kravet på utmärkta kunskaper i finska för svenskspråkiga oskäligt högt. I nationalspråksstrategin sägs det i klartext att kravet på att avlägga en separat examen, samt examens svårighetsgrad och kostnad för den, försätter finskspråkiga och svenskspråkiga i en ojämlik ställning och att kravet på språkexamen utgör ett hinder för unga svenskspråkiga personer att söka sig till statsförvaltningen.

Centralt innehåll:

• att regeringens målsättning att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen inleds i brådskande ordning,

• att undervisningsministeriet i samarbete med högskolorna ser över poängsättningen av högskolornas inträdesprov så att svenska och finska i studentexamen ger märkbart högre poäng än idag,

• att timfördelningen för årskurserna 7–9 utökas med två årsveckotimmar utan att man minskar på årsveckotimmarna i svenska i årskurs 6,

• att statens roll bör förtydligas gällande ansvaret för svenskspråkiga läromedel av god kvalitet, eftersom detta är en central jämlikhetsfråga och att UBS prioriterar resursanvändningen så, att man producera läromedel för yrkesutbildningen på andra stadiet i snabb takt,

• att UKM och UBS bör inleda ett omfattande svenskspråkigt utrednings- och utvecklingsprojekt för att göra upp en strategi för lärresurser inom svenskspråkig utbildning och förstärka utbudet av läromedel på svenska,

• att granska möjligheten att avlägga språkexamina som gäller utmärkta kunskaper i svenska och finska som en del av universitetsstudierna,

• att sänka priset på språkexamen,

• att man ska kunna uppfylla språkkunskapskraven under tjänsteförhållandet, eftersom språkkunskaperna utvecklas i arbetet,

• att fastställa vilka myndigheter som ska tillämpa omvända krav på språkkunskaper, så att man för en del av tjänsterna som behörighetsvillkor har utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga i finska och

• att fastställa vilka statliga myndigheter som ska tillämpa anpassade krav på språkkunskaper, så att man för en del av tjänsterna som behörighetsvillkor har goda kunskaper i svenska och finska.

 

Helsingfors, den 8 juni 2022

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

Sandra Bergqvist

Folktingsordförande

 

Christina Gestrin

folktingssekreterare                   

 

Camilla Grundström

biträdande folktingssekreterare

Liknande