Cookie-inställningar

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.

Skip to content

Folktingets skriftliga yttrande angående ändring av hälso- och sjukvårdslagen (jour dygnet runt inom hälso- och sjukvården)

I syfte att tillgodose de språkliga rättigheterna och trygga service dygnet runt på svenska bör därför jouren i Jakobstad och Raseborg garanteras genom lagstiftning och därtill hörande finansiering.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott

Ärende:           RP 149/2024 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och till lagar som har samband med den

Hänvisning:     Riksdagens social- och hälsovårdsutskotts inbjudan till att höras som sakkunnig 25.11.2024 och lämna ett skriftligt yttrande

SAKKUNNIGYTTRANDE

Svenska Finlands folkting (Folktinget) är en lagstadgad organisation (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) som bevakar och främjar Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget ställning endast till aspekter som berör den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter.

Enligt 17 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Bestämmelsen förutsätter inte bara att språken ska behandlas formellt lika utan också att den faktiska jämlikheten mellan finskspråkiga och svenskspråkiga tryggas. Bestämmelsen är av betydelse när samhälleliga tjänster, så som social- och hälsovårdstjänster, ordnas (RP 309/1993). Detta kan i praktiken kräva särlösningar av språkliga skäl.

Jour dygnet runt i Jakobstad och Raseborg

Genom propositionen bevaras möjligheten att upprätthålla jour dygnet runt inom primärvården i Jakobstad (Österbottens välfärdsområde) och i Raseborg (HUS-sammanslutningens område) om upprätthållandet stödjer tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna (50 § i förslaget till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen). Sådan jour har hittills upprätthållits med social- och hälsovårdsministeriets undantagstillstånd.

Styrelsen i Västra Nylands välfärdsområde har dock beslutat att upphöra med jouren dygnet runt i Raseborg från och med 2.9.2024 och vid sjukhuset ordnas i stället brådskande mottagning kl. 8-20. Jourservicen vid Raseborgs sjukhus uppnår med andra ord inte den omfattning av service som möjliggörs enligt propositionen.

Problembeskrivning i förhållande till de språkliga rättigheterna

I propositionen konstateras att majoriteten av invånarna är svenskspråkiga i Jakobstad och Raseborg, och att möjligheten att upprätthålla jour dygnet runt inom primärvården på dessa orter stödjer tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna eftersom det kan antas att man på dessa orter kan se till att jourtjänster fås på svenska.

Propositionen förpliktar dock inte till att upprätthålla jour i Jakobstad och Raseborg, utan regeringen föreslår att beslutet ska överlåtas till beslutsfattandet i områdena (propositionens förslag på skrivning i 50 § i förslaget till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen: ”Dessutom får Österbottens välfärdsområde i Jakobstad och HUS-sammanslutningen i Raseborg upprätthålla jour dygnet runt inom primärvården, om upprätthållandet stöder tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna”).

Den konkreta följden av detta är att jour dygnet runt inte kommer att upprätthållas i Raseborg, trots att regeringen möjliggör det med den uttryckliga avsikten att stödja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Folktinget önskar framhålla att det är problematiskt att beslut som har en stor inverkan på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna överlåts till beslutsfattandet på en lägre nivå, där regionala och politiska styrkeförhållanden i området och hårda inbesparingskrav kan leda till att de språkliga rättigheterna ställs åt sidan. Då regeringen konstaterar att det finns goda förutsättningar i Jakobstad och Raseborg att erbjuda jourtjänster på svenska, är det problematiskt om följden blir att till exempel sparkrav gällande områdets servicenät påverkar invånarnas grundläggande rätt till service på sitt eget språk. Jämförelsevis kan konstateras att invånarna i Österbottens välfärdsområde fortsättningsvis har möjlighet att uppsöka jour dygnet runt i Jakobstad, då området inte beslutat något annat, vilket belyser problemets karaktär även ur en demokratisk synvinkel.

Särlösningar krävs för att tillgodose de språkliga rättigheterna

Det finns idag stora utmaningar med att garantera tillgången till svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster, särskilt på orter där svenska är minoritetsspråk. Utredningar visar att bristerna är störst i områden där den svenskspråkiga befolkningens proportionella andel är liten, trots att antalet svenskspråkiga personer är stort. Ett exempel på detta är huvudstadsregionen. Social- och hälsovårdstjänster på svenska fungerar oftast bra på orter med svenska som majoritetsspråk. Utredningar visar att servicen på basnivå fungerar bäst i kommuner där den svenskspråkiga befolkningens proportionella andel är större än 30 procent (Språkbarometern 2020). Att satsa på svenskspråkig service på dessa orter bidrar därför överlag till att stärka tillgången till svenskspråkig vård i regionen, då verksamheten knyter till sig svenskkunnig personal och bidrar till fungerande servicekedjor på svenska.

I nuläget försämras tillgången till service på svenska alltmer på grund av bland annat hårda sparkrav, centraliseringar och brist på svenskkunnig vårdpersonal. I en tid som präglas av ekonomiska utmaningar konstaterar Folktinget att de språkliga rättigheterna allt oftare förbises eller åsidosätts. Denna utveckling riskerar att urholka rätten till service på svenska och stegvis försvaga tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Därmed får varje åtgärd för att bibehålla fungerande service på svenska ett stort skyddsvärde. Detta motiverar att regeringen vidtar särskilda åtgärder i lagstiftningen för att säkra befintlig fungerande service på svenska, som kan innebära särlösningar för den svenskspråkiga befolkningen. Det är avgörande att vården organiseras så att de språkliga rättigheterna tillgodoses även om det innebär anpassade lösningar eller extra kostnader.

Då verksamheten vid Raseborgs sjukhus fungerar mycket väl på svenska borde det säkerställas att jourservicen fortsätter dygnet runt, då det innebär en stor utmaning att garantera samma nivå av svenskspråkig service vid andra sjukhus inom HUS-sammanslutningens område, som är mer finskspråkiga. Det har inte presenterats någon plan för hur jourservice dygnet runt ska säkerställas på svenska vid något annat sjukhus. Genom att stänga ner välfungerande verksamhet på svenska utan en plan för hur den servicen ska säkerställas i fortsättningen, blir konsekvensen med stor sannolikhet en försämring av den svenska servicen. I praktiken leder detta till att jämlikheten mellan språkgrupperna påverkas.

Med andra ord handlar det inte enbart om huruvida servicenätet möjliggör för invånarna i Raseborg och de västligaste delarna av Västra Nylands välfärdsområde att få jourservice vid något annat sjukhus, utan även om huruvida deras grundläggande rättighet att få det på sitt eget språk kommer att uppfyllas. Välfärdsområdet och HUS-sammanslutningen har enligt språklagstiftningen och lagen om ordnande av social- och hälsovård en skyldighet att tillgodose vården på både finska och svenska, men det är statsmakten som har det yttersta ansvaret att trygga rätten till tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster i 19 § samt de språkliga rättigheterna i 17 § grundlagen. Om inte service på svenska kan garanteras dygnet runt för invånarna i Västra Nyland, uppfylls inte heller dessa grundlagsenliga rättigheter. Detta riskerar i sin tur att påverka kund- och patientsäkerheten.

På basen av resonemanget ovan bör en särlösning övervägas även för förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus. Propositionen möjliggör för HUS-sammanslutningen att upprätthålla förlossningsvård vid fler än ett sjukhus. HUS-sammanslutningen har beslutat att stänga förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus var man kan tillhandahålla en välfungerande service på svenska, men utan att ha presenterat planer för hur den svenskspråkiga servicen kan fortsätta vid ett annat sjukhus. Beslutet föregicks inte av en språklig konsekvensbedömning. I nuläget fungerar Lojo sjukhus som en viktig serviceenhet för att kunna säkerställa de språkliga rättigheterna inom förlossningsvården i Västra Nyland. Om man inte har utarbetat en plan för hur denna service ska fortsätta, så blir konsekvensen med stor sannolikhet en försämring av den svenska servicen inom HUS förlossningsvård. Detta motiverar att regeringen utarbetar en särlösning även för förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus.

Slutsatser

De regionala besluten att upphöra med jour dygnet runt i Raseborg och att stänga förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus, som bägge är betydelsefulla enheter för att garantera service på svenska, bidrar till den domänförlust som pågår för tillfället inom svenskspråkig social- och hälsovård. Den pågående samhällsutvecklingen avseende de språkliga rättigheterna i en tid med stora ekonomiska utmaningar i områdena kräver att regeringen påbörjar konkreta åtgärder som säkrar fortsatt tillgång till svenskspråkig service i framtiden. Regeringen har en skyldighet att tillgodose den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket enligt lika grunder, och därför krävs att regeringen vidtar åtgärder i lag som kan innebära särlösningar av språkliga skäl.

Det är beaktansvärt att regeringens intention i propositionen är att områdena ska trygga de språkliga rättigheterna, men överlåter beslutsfattandet om jourens upprätthållande till områdena utan tilläggsfinansiering för att kunna förverkliga intentionen. Folktinget anser att det är bra att jour dygnet runt inom primärvården i Jakobstad och Raseborg i fortsättningen föreskrivs i lagen, och att förfarandet med undantagstillstånd slopas, men då den grundläggande avsikten är att stödja tillgodoseendet av språkliga rättigheter bör det inte vara ett beslut som fattas på regional nivå av områdena. Det bör garanteras genom lag tillsammans med tillräcklig finansiering. Paralleller kan dras till att Vasa sjukvårdsdistrikt år 2020 ålades att ordna omfattande jour dygnet runt med anledning av tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna (lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen 1214/2019, RP 38/2019).

I syfte att tillgodose de språkliga rättigheterna och trygga service dygnet runt på svenska bör därför jouren i Jakobstad och Raseborg garanteras genom lagstiftning och därtill hörande finansiering. Motsvarande bör även gälla för förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus.

Svenska Finlands folkting

Christina Gestrin                                                Christine Kotzev

Folktingssekreterare                                         Specialsakkunnig, jurist

Liknande