Folktinget har sedan 2010 arbetat aktivt för att främja integration på svenska i Finland. Folktinget har sedan 2022 ett integrationspolitiskt utskott, som leds av Veronica Hertzberg, två nätverk, ett för integrationskoordinatorer i tvåspråkiga kommuner tillsammans med Kommunförbundet och ett för bildningsdirektörerna i de största tvåspråkiga kommunerna. Tillsammans med flera organisationer i Svenskfinland, bland andra Bildningsalliansen och Luckan, deltar Folktinget i en så kallad påverkansgrupp inom integration som tillsammans arbetar för att främja integration på svenska.

Målet med Folktingets integrationsarbete är att invandraren ska ha rätt att göra ett aktivt val i fråga om integrationsspråket, svenska eller finska, helt i enlighet med integrationslagen.  En av de stora utmaningarna är fortsättningsvis att myndigheterna inte informerar invandraren om rätten till integration på svenska. Tjänstemannens inställning kan vara avgörande, Folktinget kontaktas ibland av invandrare som får höra att de är lata om de önskar att få information om integration på svenska eftersom det är omöjligt att få jobb om man integreras på svenska, men ofta är det också fråga om okunskap om den svenska integrationsstigen hos myndigheterna.

Enligt Nationalspråksstrategin ska antalet invandrare som integreras på svenska proportionellt sett minst motsvara den svenskspråkiga befolkningens andel och enligt regeringsprogrammet ska 5 – 10 % integreras på svenska i framtiden. För att nå dessa mål krävs ännu mycket arbete inte minst när integration är en fråga som omfattar hela samhället.

Migrationsverket, Migri, är ett exempel på en myndighet som Folktinget redan länge försökt påverka. Folktinget kontaktade Migri första gången 2017. I samband med intervjun som görs före man kan ansöka om finländskt medborgarskap hade en invandrare blivit ombedd att byta språk från svenska till finska. Tjänstemannen som skulle genomföra intervjun hade otillräckliga kunskaper i svenska och bad alltså invandraren att byta till finska, vilket strider emot språklagen. Efter detta har Folktinget upprepade gånger varit i kontakt med Migri. Folktinget, tillsammans med delar av påverkansgruppen inom integration på svenska, har också bett om ett möte med Migri men Migri tackade nej till detta. Migris information om att Finland är ett tvåspråkigt land och att det är möjligt att integreras på svenska i Finland är fortsättningsvis bristfällig. Folktingets styrelse lyfte också upp frågan i ett uttalande den 14.5, uttalandet hittas här.

Enligt den nya integrationslagen, som träder i kraft i början av 2025, överförs ansvaret för integrationen till kommunerna. Kommunen ska också ansvara för tjänsterna för arbetssökande i framtiden. För integrationen på svenska kan detta vara positivt när kunskapen om den svenska integrationsstigen ofta är bättre på det lokala planet. Tack vare skrivningen i regeringsprogrammet om att 5 – 10 % ska integreras på svenska i framtiden hoppas Folktinget att intresset bland de tvåspråkiga kommunerna för att integrera på svenska ökar. Idag finns fortsättningsvis flera tvåspråkiga kommuner som endast integrerar på finska.

Två nyckelaktörer för integration på svenska är den fria bildningen och tredje sektorn. Majoriteten av dem som integreras på svenska integreras via frivilliga studier inom fria bildningen. I Nationalspråksstrategin konstateras att utbudet av den svenskspråkiga integrationsutbildningen bör ökas så att den utgör ett reellt alternativ. Tredje sektorn handhar bland annat vägledning, rådgivning och information och kan också ansvara för den flerspråkiga samhällsorienteringen. Tredje sektorns betydelse för integrationen kommer att öka i framtiden. Såväl den fria bildningen som tredje sektorn lider av osäker finansiering, ofta i projektform. För att garantera en fungerande integrationsstig på svenska är både fria bildningen och tredje sektorn i behov av en mer långsiktig finansiering.

Stephanie Lindberg