Folktingets utlåtande gällande ändring av justitieministeriets förordning om Rättstjänstverkets verksamhetsställen, VN/6466/2026

Utlåtandet gavs via webbtjänsten utlåtande.fi 20.8.2026

Svenska Finlands folkting tackar justitieministeriet för begäran om utlåtande. Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003) ställning till utkastet till förordning om Rättstjänstverkets verksamhetsställen.

Folktinget gav ett utlåtande om Rättstjänstverkets förslag om ändring av organisationsstrukturen och nätverket av verksamhetsställen 11.6.2026 (VN/7187/2026). 

Rättstjänstverkets verksamhetsställen minskas enligt förslaget från 158 till 38 i landet. Enligt den föreslagna 1 § har Rättstjänstverket i fortsättningen verksamhetsställen i åtta tvåspråkiga kommuner: Karleby, Vasa, Åbo, Raseborg, Esbo, Helsingfors, Vanda och Borgå. I nuläget finns Rättstjänstverkets verksamhetsställen i 16 tvåspråkiga kommuner. Det föreslagna nätverket av verksamhetsställen baseras i huvudsak på befolkningsunderlag och avståndet i tid till närmaste verksamhetsställe.  

Förslaget medför inte förändringar för Ålands rättshjälps- och intressebevakningsbyrå och dess verksamhetsställe.

Folktingets ställningstagande

Riksdagens grundlagsutskott har fäst uppmärksamhet vid tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna i samband med stora förvaltningsreformer. Grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att myndigheternas verksamhetsområden och verksamhetsställen bör organiseras på ett sådant sätt att tillgången till den berörda myndighetens tjänster tryggas och de språkliga rättigheterna enligt grundlagens 17 § tillgodoses. (GrUU 18/2026 rd m.fl.)

Folktinget konstaterar att tillgodoseendet av språkliga rättigheter har en central betydelse inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen. Förverkligandet av språkliga rättigheter är därtill en förutsättning för att andra grundläggande rättigheter ska kunna tillgodoses, såsom rätten till jämlikhet och rättsskydd.

Det är av central betydelse att de svenskspråkiga klienterna garanteras tillgång till tjänster på sitt eget språk även i praktiken, och det är följaktligen viktigt att varje klient har tillgång till sådana service- och  kommunikationskanaler som bäst motsvarar hans eller hennes behov. Detta förutsätter också att en svenskspråkig klient har möjlighet att besöka ett verksamhetsställe med svenskkunnig personal på rimligt avstånd.  Tillgången till svenskkunnig personal har således en avgörande betydelse för möjligheterna att tillgodose de språkliga rättigheterna.

Folktinget anser att förslaget om att lägga ned Rättstjänstverkets verksamhetsställen i åtta av 16 tvåspråkiga kommuner är anmärkningsvärt och medför en uppenbar risk för att förverkligandet av svenskspråkiga klienters språkliga rättigheter försämras i praktiken. En centralisering av verksamhetsställena i denna omfattning riskerar drabba personer som till följd av ålder, funktionsnedsättning, socioekonomiska orsaker eller andra omständigheter inte har möjlighet att besöka ett verksamhetsställe på längre avstånd. Detta gäller även invånare i skärgården, för vilka restiden till närmaste verksamhetsställe kan bli oskäligt lång. Därtill finns det även framöver personer som saknar digital kompetens eller av andra orsaker inte kan använda digitala tjänster och för vilka möjligheten att besöka ett verksamhetsställe därför bör utgöra ett reellt alternativ.

I utkastet till promemoria ingår en bedömning av konsekvenser för klienter, för personalen samt ekonomiska konsekvenser. Tidsavståndet till närmaste verksamhetsställe för finsk- och svenskspråkiga klienter har använts som ett kriterium, och verksamhetsställena i Raseborg och Borgå kvarstår med hänvisning till förverkligandet av språkliga rättigheter.

Erfarenheter från domstolsväsendet visar dock att centralisering av verksamheten har  försvårat rekryteringen av svenskkunnig personal och därigenom försämrat förutsättningarna att tillhandahålla service på svenska. Av utredningen Projekt för utveckling av den svenskspråkiga servicen vid domstolarna framgår att tillgången till tvåspråkiga anställda i allmänhet anses vara en stor utmaning, i synnerhet när det gäller svenskkunnig kanslipersonal. Det anges att: ”Centraliseringssträvan har direkt bidragit till att den svenskspråkiga verksamheten har försämrats.” (justitieministeriets publikationer 2025:21, s. 79)

Med hänvisning till detta ser Folktinget det som synnerligen angeläget att ministeriet utför en helhetsbedömning av vilka konsekvenser den föreslagna nedläggningen av verksamhetsställen får för förverkligandet av svenskspråkiga klienters språkliga rättigheter och konsekvenserna för personalen. Justitieministeriets publikation (46:2016) och statsrådets publikation (2022:75, s. 79) innehåller anvisningar som skaiakttas vid bedömningen av språkliga konsekvenser. Det är angeläget att denna bedömning omfattar språkliga konsekvenser på både kort sikt och från ett längre tidsperspektiv och ges betydelse i beslutsfattandet om vilka verksamhetsställen som ska kvarstå på tvåspråkiga orter. Framtidsperspektivet är centralt, eftersom beslutet om verksamhetsställena lägger grunden för Rättstjänstverkets verksamhet för en längre tid framåt.  

Folktinget hänvisar till dessa ställningstaganden och framhåller därtill vikten av att justitieministeriet följer upp och utvärderar hur genomförandet av reformen påverkar det praktiska tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och vid behov vidtar åtgärder för att säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses.

Helsingfors den 20 augusti 2026

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Henrik Wickström                                  Christina Gestrin

ordförande                                             folktingssekreterare

Kristina Beijar

sakkunnig i förvaltningsärenden