Reflexioner inför sommaren
Folktinget har haft mycket aktivitet under våren och i sin kolumn belyser folktingssekreterare Christina Gestrin några områden som särskilt mycket sysselsatt personalen på Folktinget.
Sommaren är äntligen här. Ett säkert tecken på att semestertiden närmar sig är politikerveckan Suomiareena i Björneborg, i vilken Folktinget också i år medverkade med tre lyckade diskussioner. De handlade om svenska språkets betydelse för Finlands framtid, om den svenskspråkiga teaterns möjligheter och om samarbetet mellan de svenskspråkiga högskolorna.
Under våren har Folktinget gett 27 utlåtanden och skrivelser om aktuella lagförslag, vilket både visar att regeringen satt igång en slutspurt och att Folktinget är en respekterad remissinstans då det gäller ärenden som har en inverkan på språkliga rättigheter. Utöver en mängd lagpropositioner behandlades också regeringens språkberättelse i riksdagen under våren och Folktinget hördes i flera riksdagsutskott. Språkberättelsen avges en gång per riksdagsperiod till riksdagen och det är justitieministeriet som ansvarar för beredningen.
Under den senaste tiden är det tre områden som särskilt mycket sysselsatt oss på Folktinget. Den första är lagstiftningen som berör social- och hälsovården. Den stora reformen som skedde år 2023 då välfärdsområdena övertog ansvaret för social- och hälsovården har varit utmanande på många sätt. Folktinget har kontinuerligt följt med hur språkliga rättigheter beaktats i de nya strukturerna och genom våra kontakter till välfärdsområden och tjänstemän vid ministeriet har vi varit med om att utveckla tjänsterna och servicestigarna på svenska. Den 3 september ordnar Folktinget tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet ett webbinarium där ministeriet presenterar en utredning om hur den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena har förverkligats och hur de tjänster som tidigare erbjöds av Kårkulla nu fungerar. Tillfället kommer att vara öppet för alla intresserade.
Den andra högaktuella frågan gäller hur digitaliseringen påverkar de tvåspråkiga tjänsterna. Folktinget har under de senaste åren föreslagit att det införs en bestämmelse om språkliga rättigheter i lagstiftningen om elektroniska tjänster. Det här är nödvändigt, eftersom antalet elektroniska tjänster ökar kraftigt och det ofta förekommer brister i de svenskspråkiga tjänsterna. Riksdagens grundlagsutskott och kulturutskott har under våren i sina ställningstaganden om regeringens språkberättelse 2025 ställt sig bakom Folktingets förslag. Folktinget önskar att frågan avancerar i statsrådet ännu under den här regeringsperioden.
Den tredje frågan gäller integrationen av invandrare på svenska. Ett problem är att myndigheterna ofta varken informerar invandrare om Finlands två nationalspråk eller om rätten att välja integrationsspråk, trots regeringens målsättning om att 5-10 % bör integreras på svenska.
Jag önskar att också nästa regeringsprogram ska innehålla en målsättning om att öka integrationen på svenska. Därtill behövs en skrivning om myndigheternas skyldighet att informera om invandrarens rätt att välja integrationsspråk. Folktinget anser dessutom att fria bildningens uppdrag att ordna integrationsutbildning bör säkras i lag.
Frågan är hur vi kan motivera invandrare att välja svenska som integrationsspråk? Som ett svar på det gör jag en åsnebrygga till den finlandssvenska statistiska rapporten som Folktinget lanserade under våren. I rapporten, som baserar sig på statistikcentralens uppgifter och är sammanställd av professor Jan Saarela, konstateras bland annat att andelen arbetslösa är lägre bland den svenskspråkiga befolkningen än den finskspråkiga befolkningen, att svenskspråkiga är friskare, de skiljer sig mera sällan, föder lite fler barn och lever lite längre än den genomsnittliga finländaren.
Forskaren Markku T. Hyyppä kom för mer än 20 år sedan till samma resultat och konstaterade att det är det sociala kapitalet som förklarar skillnaderna.
Det handlar om gemenskap, samarbete och tillit.
Vi ska välkomna invandrare till de finlandssvenska nätverken, arbetsplatserna, föreningarna, familjerna, kulturevenemangen, daghemmen, skolorna, högskolorna. Det sociala kapitalet är Svenskfinlands superkraft och det ska vi bjuda på generöst.
Med dessa tankar önskar jag alla en skön sommar.
Christina Gestrin
folktingssekreterare
