DE TVÅSPRÅKIGA KOMMUNERNA
Folktingets målsättningar:
Vi föreslår att de tvåspråkiga kommunerna arbetar för
- att kommuner där de svenskspråkiga är i minoritet har en självständig svensk undervisningsförvaltning för hela lärstigen. Det är den bästa modellen för att upprätthålla och utveckla kvalitativa tjänster inom småbarnspedagogik och undervisning och säkra både barnens och pedagogernas språkliga rättigheter.
- att den finskspråkiga skolsektorn i kommunerna öppnar upp för flera språkbadsskolor och grupper för finskspråkiga som vill lära sig svenska inom den finskspråkiga lärstigen. Språkbad är en god pedagogisk modell för språkinlärning.
- att språkplanering införs som ett strategiskt arbetssätt i kommunerna. Med språkplanering avser Folktinget strukturer för handläggningen av ärenden och för kundkontakter på svenska samt att tillräckliga resurser (finansiering och personresurser) reserveras för detta. Personalens språkkunskaper följs upp som en del av kunskapsprofilen och utnyttjas i planeringen av kundbetjäning och kundkontakter. Genom språkplanering kan myndigheter utnyttja personalens språkkompetens effektivt och planmässigt, samtidigt som sannolikheten förbättras för att de lagstadgade språkliga rättigheterna uppfylls i praktiken. AI tas med som ett verktyg i språkplaneringen och utvecklandet av servicestigar på klientens språk.
- att de digitala tjänsterna utvecklas samtidigt på finska och svenska. Då data samlas in för utvecklandet av tjänsterna bör språket finnas med som en variabel. Det är en förutsättning för ett lyckat kunskapsbaserat ledarskap som beaktar båda nationalspråken likvärdigt.
- att alla tvåspråkiga kommuner har minst en integrationskoordinator som utvecklar den svenskspråkiga integrationsstigen. Kommunerna ansvarar för största delen av integrationstjänsterna från och med år 2025. De tvåspråkiga kommunerna bör i fortsättningen erbjuda invandrarna möjligheten att integreras på svenska genom att utveckla den svenska integrationsstigen och genom att informera om rätten att välja integrationsspråk. Samarbetet med tredje sektorns organisationer och den fria bildningen är viktigt. De svenska skolorna har goda möjligheter att ta emot mycket fler invandrare än de hittills har gjort.
DE TVÅSPRÅKIGA VÄLFÄRDSOMRÅDENA
Folktingets målsättningar:
Vi föreslår att välfärdsområdena arbetar för
- att de tvåspråkiga välfärdsområdena tar i bruk språkbrukstillägg för kunskaper i de båda inhemska språken och att finansieringen av språkbrukstillägget tryggas. Trots att den offentliga ekonomin präglas av utmaningar och osäkerhet är det viktigt att säkra kompetent och motiverad personal. Språkbrukstillägg fungerar som ett viktigt incitament i konkurrensen om svenskkunnig arbetskraft, som har många olika arbetsgivare att välja mellan.
- att nationalspråksnämndernas verksamhet utvärderas för att säkerställa att inrättandet av dem bidrar till att kompensera för den svenskspråkiga befolkningens minskade möjligheter att påverka det offentliga beslutsfattandet i och med övergången till välfärdsområden.
- att social- och hälsovårdsministeriet utvärderar hur de språkliga rättigheterna har förverkligats sedan social- och hälsovårdsreformen trädde i kraft. Stor uppmärksamhet bör fästas vid särskilt sårbara klientgrupper, så som personer i behov av särskilt stöd, personer med funktionsnedsättning och personer som lider av psykisk ohälsa. En utredning av den svenskspråkiga elev- och studerandevården bör ingå i utvärderingsuppdraget.
- att regeringen under denna regeringsperiod beslutar att Helsingfors räddningsskola får permanent finansiering för att med tre års mellanrum ordna den svenskspråkiga räddningsmannautbildningen.