Detta gör Folktinget inom social- och hälsovården:
- bevakar att de språkliga rättigheterna beaktas på ett tillräckligt sätt när lagstiftning och nya strukturer bereds inom social- och hälsovården,
- bereder utlåtanden, när de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården bör uppmärksammas i lagberedning och reformarbete,
- följer med hur de tvåspråkiga välfärdsområdena förverkligar de språkliga rättigheterna i sina tjänster och bistår vid behov med stöd,
- bereder skrivelser och uppvaktningar med syfte att uppmärksamma myndigheter på aktuella ärenden som har betydelse för de språkliga rättigheterna och
- informerar om de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården.
Folktinget har ett social- och hälsopolitiskt utskott som:
- bevakar tillgången till social- och hälsovård på svenska i Finland,
- bevakar den svenskspråkiga befolkningens intressen inom social- och hälsovårdssektorn,
- bevakar att de språkliga rättigheterna tryggas i lagberedningen inom social- och hälsovårdssektorn och deltar i beredningen av utlåtanden,
- ger skrivelser i social- och hälsovårdsfrågor som berör den svenskspråkiga befolkningen och
- samarbetar med myndigheter och intresseorganisationer, när det gäller tillämpningen av de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården.
Folktinget samarbetar med Hyvil och Kommunförbundet i en arbetsgrupp med namnet VPS-gruppen (Vård på svenska). Gruppen består av representanter från tvåspråkiga välfärdsområden, kommuner, tredje sektorn och utvecklingssektorn.
Gruppen sammankallades år 2019 med uppdraget att skapa förslag för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska. Syftet var att tillsammans bevaka de frågor som är viktiga för de tvåspråkiga regionerna i Finland, med fokus på tryggandet av den svenskspråkiga befolkningens rätt till social- och hälsovårdstjänster på eget språk.
När regeringen Marins förslag till vårdreform överlämnades till riksdagen 2020 beslöt arbetsgruppen att fokusera på genomförandet av reformen, och hur man på bästa sätt kan ta de språkliga rättigheterna i beaktande i beredningen av välfärdsområdenas verksamhet. Arbetsgruppen bistod med stöd för beredningen av den svenskspråkiga servicen och den tvåspråkiga förvaltningen, och särskilt beredningen av de två svenska specialuppdragen som tilldelades Egentliga Finlands välfärdsområde (att samordna samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena) och Västra Nylands välfärdsområde (att stöda utvecklingen av den svenskspråkiga social- och hälsovården i hela landet).
Arbetsgruppen sammanställde i maj 2021 (uppdaterat oktober 2021) ett stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena. Syftet med stödmaterialet är att ge verktyg till beredningen av den svenskspråkiga social- och hälsovården i de tvåspråkiga välfärdsområdena.
Stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena 15.10.2021
Kaksikielisten hyvinvointialueiden valmistelun tukiaineisto 15.10.2021
Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete med att stöda de tvåspråkiga välfärdsområdena i deras förverkligande av de språkliga rättigheterna, och möjliggör en sektorsövergripande dialog om aktuella frågor inom social- och hälsovården på svenska.
Enligt lagen om välfärdsområden ska det finnas en nationalspråksnämnd i de tvåspråkiga välfärdsområdena, inklusive Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Under våren 2022 startade Folktinget tillsammans med Kommunförbundet ett nätverk för nationalspråksnämndernas presidier. Samarbetet har fortsatt med Hyvil sedan bevakningen av social- och hälsovårdsfrågor överfördes från Kommunförbundet till Hyvil.
Genom nätverket bistår Folktinget med stöd för nämnderna i deras uppdrag och behandlar innebörden och förverkligandet av nämndernas lagstadgade uppgifter. Nätverket fungerar även som ett samarbetsforum där information och kunskap kan utbytas mellan nämnderna. Under 2024 beslöts att i fortsättningen bjuda in alla nämndmedlemmar samt -föredraganden till mötena, och inte enbart presidierna.